Utrymning ur publika lokaler för hörsel- och synskadade
En fallstudie av bibliotek
Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter. Detta grundas bland annat på regeringsformen som är en av fyra grundlagar i svensk lagstiftning. Ett annat verktyg inom handikappolitiken är FN:s standardregler samt konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Annan lagstiftning som berör ämnet är plan- och bygglagen och Boverkets byggregler.Brandskydd består av två typer av barriärer, mjuka och hårda. De mjuka står för det organisatoriska brandskyddet i form av systematiskt brandskyddarbete, utbildning av personal, rutiner vid brand, med mera. Medan de hårda barriärerna står för det byggnadstekniska såsom sprinkler, utrymningsplatser, brandcellsindelning, med mera. Båda typer av barriärer kräver kontinuerligt underhåll och uppdatering. Allt detta görs utav människan som i sin natur begår misstag och fel. Detta kan leda till latenta förhållanden och aktiva brister.Vid en utrymning går det att identifiera ett mönster i det mänskliga beteendet. Denna information kan ge insikt huruvida brandskyddet bör vara uppbyggt för att utrymningstiden ska bli så kort som möjligt. Utrymningstiden består av tre faser: Varseblivningstid, besluts- och reaktionstid samt förflyttningstid. Arbetet har utgått från en omfattande litteraturstudie som delats in i två fokusområden tillsammans med objektstudier i form av platsbesök på tre bibliotek. Utifrån de objektstudier som gjordes kunde slutsatsen dras att risknivån för en hörsel- eller synskadad person inte är acceptabel. I vissa fall var brandskyddet bristande även för en person utan funktionshinder. Utifrån den teori som studerats samt de platsbesök som gjorts så identifierades brister och viktiga förebyggande åtgärder i brandskyddet som bör belysas och ses över ur en funktionshindrad persons synvinkel. Det organistoriska brandskyddet måste bestå av kontinuerlig utbildning och övning för att rutiner inte ska glömmas bort. Det bör finnas larmdon så att folk med funktionshinder också kan bli varse, som till exempel optiska larm eller vibrationslarm. Vid en utrymning bör det vara lätt att orientera sig med hjälp av ledstänger, kontrastmarkeringar och taktila hjälpmedel. Även hur byggnaden är uppbyggd spelar roll. En logisk lokal är lättare att förstå och därför kan en inre mental kartbild bildas.Planering och byggande av publika lokaler bör alltid utgå från att alla människor är annorlunda har olika förutsättningar. Även befintliga lokaler behöver kontinuerligt förbättras. Individen måste vara i fokus och för att uppnå full delaktighet skall hela lokalen beaktas, inte bara en del. Premisser som inte är likvärdiga kan påverka en människas sociala liv samt hur de uppfattar sig själva. Det kan leda till utanförskap och andra sociala problem. Genom att ta hänsyn till detta kan Sverige bli det land som landets lagar föreskriver och ses som föredömlig i det avseendet.