Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Inför mitt examensarbete tog jag kontakt med Världskulturmuseerna. Det visade sig att Medelhavsmuseet höll på att förbereda för en ny utställning om det forntida Egyp­ten. Jag träffade intendent Sofia Häggman och utställningsproducent Elna Nord och vi kom fram till att ett spännande projekt för ett examensarbete skulle vara att under­söka hur bilder skulle kunna användas i utställningen för att berätta om förhistorien i området kring Nilen. En stor utmaning i detta låg i att all information om den här perioden är så pass osäker. Genom litteraturstudier, kontextanalys och analys av informat­ionsmaterial tog jag fram en idé på hur detta skulle kunna gestaltas med en kombination av bild och ord.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Inför mitt examensarbete tog jag kontakt med Världskulturmuseerna. Det visade sig att Medelhavsmuseet höll på att förbereda för en ny utställning om det forntida Egyp­ten. Jag träffade intendent Sofia Häggman och utställningsproducent Elna Nord och vi kom fram till att ett spännande projekt för ett examensarbete skulle vara att under­söka hur bilder skulle kunna användas i utställningen för att berätta om förhistorien i området kring Nilen. En stor utmaning i detta låg i att all information om den här perioden är så pass osäker. Genom litteraturstudier, kontextanalys och analys av informat­ionsmaterial tog jag fram en idé på hur detta skulle kunna gestaltas med en kombination av bild och ord.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

I dagens samhälle spelar ekonomi en viktig roll oavsett om det handlar om företagsekonomi, samhällsekonomi eller den egna privata ekonomin. Inom olika företag strävar ledare hela tiden efter att få företagen mer lönsamma genom att försöka utveckla och effektivisera verksamheten. Inom byggbranschen kan den ekonomiska utvecklingen av ett projekt övervakas med hjälp av olika styrverktyg. Ett av de viktigaste styrverktygen är projektets budget. En regelbunden avstämning av de verkliga kostnaderna mot budgeten ger kontroll över projektets ekonomi och visar vilken slutkostnad projektet väntas få.

Vi har i den här uppsatsen undersökt hur de yngsta barnen i förskolan skapar sig som könade subjekt genom lek i förskolans rum. För att undersöka detta har vi gjort videoobservationer på en förskoleavdelning med barn i åldern 1-3 år. Inspirationen till de teoretiska perspektiven har framförallt kommit från Hillevi Lenz Taguchis arbeten om feministisk poststrukturalism och begreppet intra-aktion. Intra-aktion syftar till förhållandet mellan människor samt mellan människor och materialitet, så kallat icke-människor.Genom att titta på det inspelade materialet har vi valt ut ett antal situationer som transkribe-rats och närlästs. På så sätt har markörer, avbrott, intensifiering och skiften i leken samt mel-lanrummet mellan barn och material kunnat synliggöras.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.