Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och Nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

Syfte: Att undersöka om polisstudenters körvana är tillräcklig för polisyrket. Metod: Fakta från rapporten Polisbilen som aldrig kom fram, Vägverkets krav för B- behörighet och Transportstyrelsens information om Nollvisionen samlades in och sammanställdes. Därefter användes det som grund till både den enkät som delades ut till studenterna i termin 3 på polisutbildningen i Umeå och till intervjun som genomfördes med momentansvarige för polisbilkörning, Ronny Söderman. Resultat: Svaren från enkäten visade att nivån på körvanan hos studenterna var ojämn. Frågorna var utformade så att studenterna skulle utvärdera sin egen förmåga att köra bil utifrån olika trafiksituationer.

Hela projektet ATK startade 1999 i och med att regeringen skrev sitt 11 punkts program för att få ett snabbt resultat på de farligaste vägsträckorna i Sverige. Hela projekt bygger från början på Nollvisionen som syftar till att få ner antalet skadade och döda i trafiken. Huvudsyftet är inte att bötfälla folk som kör för fort utan ett sätt att få ner medelhastigheten på farliga vägar där det förekommit mycket olyckor med svår utgång. ATK är ett automatiskt system som med hjälp av radar och digitalkamera fotograferar hastighetsöverträdelser och sedan rapporteras dessa genom kontorsförelägganden. Statistik visar att under projektets gång har medelhastigheten sjunkit samt antalet svårt skadade och antalet döda har minskat, samtidigt som lindriga skadade givetvis ökar.

I Sverige används Nollvisionen som strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Nollvisionen innebär att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken då det anses oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. För att förhindra olyckor vidtas åtgärder, men hänsyn måste tas till att människor gör misstag varför också Nollvisionen accepterar olyckor men inte sådana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön då de i regel är mindre utrymmeskrävande än traditionella trafikplatser såsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten är påtaglig. De förekommer vanligen i tätortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna få stora konsekvenser.

Många gående skadas eller dör i trafiken varje år. En stor del av olyckorna inträffarvid övergångsställen, flest olyckor sker vid obevakade övergångsställen. Nollvisionenär ett långsiktigt mål att ingen människa ska behöva skadas eller dö itrafiken. Somett ytterligare steg mot  Nollvisionen infördes år 2000 den så kallade?Zebralagen?, en lag som innebär att fordonsförare har väjningsplikt gentemotgående.

Trafiksäkerheten är alltid aktuell och just nu satsas det mycket på Nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. Vårt arbete syftar till att ta reda på om de nya ordningsbotsbeloppen fått den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmänheten reagerat på de nya beloppen och i så fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att få fram dessa fakta så genomförde vi snabb-intervjuer med allmänheten i Umeå.

En gatas geometriska utformning är av betydelse för de val vi gör längs en sträcka.Det kanske viktigaste valet är hastighet, vilket är nära kopplat till olyckor och kan påverka en känsla av otrygghet längs gatunätet. Dimensioneringsfaktorerna på det vägnät vi har idag skiljer sig vitt åt, genom varierade gatubredder och korsningsavstånd men även olika högsta tillåtna hastigheter för vägar med samma dimensionering. Hastigheter påverkar människor både direkt och indirekt, och kan ge upphov till mycket svåra skador för den enskilda. I ?Nollvisionen? anges långsiktiga mål som eftersträvas vid svensk transportplanering.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Trafiksäkerhet är ett viktigt samt alltid ett aktuellt ämne. Polisen och Vägverket har under lång tid arbetat mot en nollvision. Nollvisionen innebär att bland andra Polisen och Vägverket arbetar tillsammans i avsikt att uppnå visionen om noll döda i trafiken. Nedanstående rapport syftar till att ta reda på vad allmänheten anser om de höjda bötesbeloppen vid hastighetsöverträdelse som infördes år 2006. Rapporten syftar även till att ta reda på hur polisen arbetar med Rikspolisstyrelsens nya riktlinjer gällande nolltolerans.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom Nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ? Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning??.

Standarder för ledningssystem är ett hjälpmedel för företag och myndigheter att bedriva arbete i en viss fråga. Spridningen och etableringen av ledningssystemstandarder är beroende av flera faktorer. I och med lanseringen av det nya ledningssystemet för trafiksäkerhet, ISO 39001, vill Trafikverket förstå vilka framgångsfaktorer som finns för ett väletablerat ledningssystem. Detta görs genom att utvärdera ett ledningssystem som har kommit att få god global spridning och etablering, miljöledningssystemet ISO 14001. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka framgångsfaktorerna är för etableringen och spridningen av miljöledningssystemet, ISO 14001, för att sedan se om dessa går att applicera på trafiksäkerhetsledningssystemet, ISO 39001.

Många och gedigna studier har visat på hastighetens betydelse för trafikolyckors uppkomst och skadegrad. Som ett led i Nollvisionen sattsar Vägverket på olika typer av ISA-system (Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet) för att hjälpa förarna att hålla hastighetsgränsen. Denna studie är ett led i utvärderingen av det storskaliga fältförsök med aktiv gaspedal som under ett år bedrivits i Lund. Studien inriktar sig på att undersöka testförarnas acceptans av systemet. I arbetet har även ingått att utforma en modell för hur acceptansen bildas.