Sök:

Sökresultat:

60 Uppsatser om Nivćgruppering - Sida 4 av 4

GrÀnssnittets betydelse i frÀmjandet av kognitiv bearbetning : En undersökning om praktisk utnyttjande av designprinciper i skapandet av webbgrÀnssnitt

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Eld och rörelse : en studie över motstÄndarens taktik i urban miljö

Strid i urban miljö Àr mycket komplex och utmÀrks av en förÀnderlig miljö och med en motstÄndare som kan upptrÀda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. MotstÄndaren har utvecklat sin taktik som ett svar pÄ den teknik och stridsteknik som vi anvÀnder. För att utbilda och öva anvÀnds reglementen som beskriver en fiktiv motstÄndare och det förutsÀtts att denne Àr relevant och uppför sig pÄ ett adekvat sÀtt. Uppsatsens syfte Àr att pröva om den beskrivning av motstÄndarens taktiska upptrÀdande i urban miljö som finns i vÄra reglementen och anvisningar Àr rimlig.

RÀtten till skilsmÀssa: Katolicism och ShariŽa pÄ kant med folkrÀtten?

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

Portionsstorlekar för fisk : Analys och bearbetning av rapporterade fiskportioner i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

Skyltfönstret : VÀgen till konsumenten

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

"Vi Àr LHC"- En studie av identitetsarbetet i Linköpings Hockey Club, 1976-2003

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stÀrka sin identitet? Mer konkret skulle frÄgan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkÀnslan och hur har det arbetet sett ut och förÀndrats mellan 1976-2003. Tanken Àr att denna undersökning ocksÄ ska kunna hjÀlpa lÀrare att förstÄ hur elevers identitet skapas, bÄde i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjÀlp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

De upplevda fördelarna med gruppper och sidor pÄ Facebook : En kvalitativ studie ur facebookanvÀndarnas perspektiv

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 Ären blivit ett populÀrt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras Àven flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper pÄ Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor pÄ Facebook mÄste de förstÄ facebookanvÀndarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett anvÀndarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvÀndare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor pÄ Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nÀtverk.

En fenomenologisk studie om hur gymnasieelever upplever könskategorierna pojkar och flickor i Àmnet idrott och hÀlsa

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Pretationer, makt och intimitet : en kvalitativ studie om högpresterande elevers motivation och det stöd de fÄr i skolan

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Att skapa visuellt fredade zoner : en studie av hur olika gestaltning pÄverkar insyn pÄ en bostadsgÄrd

Vissa platser Àr omtyckta, andra Àr det inte. Upplevelsen pÄ en plats beror av mÄnga olika faktorer, till exempel olika fysiska förhÄllanden sÄ som proportioner, skala och avstÄnd. Upplevelsen pÄverkas ocksÄ av sociala förhÄllanden, till exempel vem som fÄr eller kÀnner sig bekvÀm att vistas pÄ en plats. PÄ bostadsgÄrden som anvÀnds som exempel i uppsatsen var insyn pÄ gÄrden, frÄn fönster pÄ omgivande bostashus nÄgot som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns mÄnga sÀtt analysera en föreslagen gestaltning för att förstÄ hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda pÄ om det som var tÀnkt verkligen uppnÄs. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn pÄ en bostadsgÄrd fram.

Att mÀta inköpsfunktionens prestationer i byggbranschen: en
fallstudie hos Skanska

Byggbranschen har pÄ senare tid, som ett led i att sÀnka kostnaderna och öka marginalerna, uppmÀrksammat besparingspotentialen i att arbeta mer aktivt med inköp. Syftet med uppsatsen innebÀr att hitta en rad mÄtt, bÄde pÄ för den strategiska inköpsfunktionen pÄ koncernnivÄ och i inköpsfunktionen i Skanska Sverige, som kan beskriva inköpsfunktionens prestationer. Vidare innebÀr syftet ocksÄ att lÀgga grunden för en modell som kan mÀta hur inköpsfunktionen presterar. Med modell avses den gruppering av mÄtt och tillvÀgagÄngssÀtt och resonemang som anvÀnts för att hitta mÄtten. Modellen och mÄtten behandlar Skanska, Är 2010.

Plantors och trÀds tillvÀxt efter schackrutehuggning och i konventionellt trakthyggesbruk

Eftersom hÄllbart skogsbruk innebÀr att man i skogsbruket tar lika stor hÀnsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska Àr det viktigt att utvÀrdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att sÀkerstÀlla att alla vÀrden i skogen uppnÄs. Ett sÄ kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), Àr ett system dÀr trÀd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skÀrmstÀllningar. Detta skapar ett tvÄskiktat bestÄnd med schackrutemönster. CGS-systemet Àr ett skötselförslag dÀr fördelarna frÄn bÄde trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. MÄlet med denna studie Àr att utvÀrdera tillvÀxten av plantor och trÀd i CGS-system.

Konsumentskydd vid offentliga vÀlfÀrdstjÀnster. I grÀnslandet mellan offentlig rÀtt och civilrÀtt.

PÄ den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrÀttsliga pÄföljder som Àr möjliga att tillÀmpa vid fel eller dröjsmÄl. NÀr brister uppkommer vid utövandet av vÀlfÀrdstjÀnster kan det finnas ett behov av att krÀva skadestÄnd, prisavdrag, hÀvning, fullgörelse eller ett avhjÀlpande Àven i relationen mellan brukaren och det allmÀnna, för att pÄ sÄ vis stÀrka den enskildes stÀllning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv undersöka i vilken mÄn det Àr möjligt att tillÀmpa dessa civilrÀttsliga sanktioner inom hÀlso- och sjukvÄrden, Àldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs Àven gÀllande huruvida det rÀttslÀge som framkommer ger ett tillfredsstÀllande rÀttsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gÀllande rÀtt borde vara.

Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Skogsmarksindelningen i gröna och blÄ kartan : en utvÀrdering med hjÀlp av riksskogstaxeringens provytor

Inom ramen för riksskogstaxeringen genomförs Ärligen en stickprovsinventering som syftar till att samla in data som bl.a. ligger till grund för samhÀllets planering av skogsresurserna samt för uppföljning av förÀndringar i miljön. En del i den framtida utvecklingen av riksskogstaxeringen blir att integrera fÀltmÀtningarna med satellitbilder. Införande av satellitbilder kommer att öka skattningskvaliten för mÄnga variabler. F ör att satellitbilder skall kunna anvÀndas pÄ ett effektiv sÀtt krÀvs att skogsmarken kan avgrÀnsas frÄn övriga Àgoslag.

<- FöregÄende sida