Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Studiens syfte Ă€r att lyfta fram och jĂ€mföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benĂ€mnda uppgifter. Är det kanske sĂ„ att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera pĂ„ symboler och nyckelord utan att de Ă€ven, avstĂ„r frĂ„n Ă„terlĂ€sning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tĂ€nker högt under pĂ„gĂ„ende arbete, studeras deras sĂ€tt att lĂ€sa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar Ă€ven intervjuer i syfte att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om svĂ„righeter i benĂ€mnda uppgifter. Vid analys jĂ€m­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrĂ„n följande aspekter: berĂ€kningsstrategier, lĂ€sförstĂ„elsestrategier, Ă„terlĂ€sning och lösningskontroll.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka omrÄden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vÄr förstÄelse för vilka faktorer som skapar dessa svÄrigheter. Vi ville Àven utreda i vilken mÄn undervisande lÀrare Àr medvetna om vilka omrÄden som eleverna tycker Àr svÄra det vill sÀga om elevers och lÀrares syn pÄ svÄrigheterna inom Matematik kurs A stÀmmer överens. Genom vÄrt arbete undersökte vi ocksÄ vilka arbetssÀtt och arbetsformer som faktiskt ingÄr i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi anvÀnde en kvantitativ metod i form av enkÀter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklÀrare pÄ gymnasiet. Resultatet visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att matematikomrÄdet algebra var det svÄraste omrÄdet inom Matematik kurs A, men Àven geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lÀrare angav istÀllet funktioner och ekvationer.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

MÄnga företag Àr idag aktiva med sina varumÀrken pÄ det bildbaserade sociala mediet Instagram. VarumÀrken som marknadsförs dÀr pÄverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger anvÀndare möjlighet att interagera med andra anvÀndare och sjÀlva styra över vad, nÀr, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger pÄ att övertala genom avbrott, upprepning och en pÄtrÀngande nÀrvaro har dÀrmed blivit allt mer ineffektiv. DÀrför mÄste företag för att nÄ konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-anvÀndare att följa och fortsÀtta följa deras varumÀrken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumÀrket mÄste företag förstÄ konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie Àmnar dÀrför undersöka hur Instagram kan anvÀndas för att skapa varumÀrkesvÀrde utifrÄn faktorer för konsumenters beteenden pÄ tjÀnsten.Teorier som anvÀnts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumÀrkesvÀrde, mÀnskliga behov och motiv till anvÀndning av sociala medier.

Denna studies avsikt Àr att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhÀllsvetenskapsprogrammet pÄ en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till ÄtgÀrder av identifierade problem. Rektor och matematiklÀrarna pÄ den skola studien genomfördes önskade att nÄgon med utifrÄnperspektiv skulle hjÀlpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de tvÄ obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med pÄ lektioner och försöka identifiera faktorer, nÄgot som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrÄn dem föreslÄ ÄtgÀrder.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

I skolan vÀrld rÄder det en debatt rörande minirÀknarens anvÀndning. Debatten gÀller minirÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen för grundskolans tidigare Är. Uppsatsen bygger pÄ ett för- försök som Àr gjort i Äk 4.Syftet med mitt lÀrarexamensarbete Àr att utifrÄn ett förförsök se hur elevernas prestationer skiljer Ät sig nÀr de rÀknar med algoritmrÀkning, huvudrÀkning samt med hjÀlp av minirÀknaren.Vidare vill jag undersöka vilka förkunskaper eleverna i testgruppen har, samt se om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas förkunskaper och deras testresultat. Jag vill hÀrmed bidra till debatten rörande minirÀknarens starka respektive svaga sidor.För att kunna besvara mina frÄgestÀllningar har jag valt att göra ett grupp-/individtest.Jag har gjort ett undervisningsförsök, varvid jag delade upp klassen i tre olika grupper. Eleverna i de olika grupperna har löst multiplikationsuppgifter i varierad svÄrighetsgrad, med följande metoder: algoritmrÀkning, huvudrÀkning och med hjÀlp av minirÀknare.