ResuméArbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva matematikundervisning ? Sju lÀrares berÀttelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvÀgagÄngssÀttSyftet med studien var att ta reda pÄ vilka tillvÀgagÄngssÀtt lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ eleverna att förstÄ matematik. Vi ville veta hur verksamma lÀrare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas pÄ ett bÀttre sÀtt. UtifrÄn egna erfarenheter har vi noterat att mÄnga elever upplever matematikÀmnet som svÄrt, trÄkigt och enformigt. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ, vi har intervjuat lÀrare för att fÄ deras tankar kring matematikundervisning.

Eftersom hÄllbart skogsbruk innebÀr att man i skogsbruket tar lika stor hÀnsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska Àr det viktigt att utvÀrdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att sÀkerstÀlla att alla vÀrden i skogen uppnÄs. Ett sÄ kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), Àr ett system dÀr trÀd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skÀrmstÀllningar. Detta skapar ett tvÄskiktat bestÄnd med schackrutemönster. CGS-systemet Àr ett skötselförslag dÀr fördelarna frÄn bÄde trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. MÄlet med denna studie Àr att utvÀrdera tillvÀxten av plantor och trÀd i CGS-system.

Studiens syfte Ă€r att lyfta fram och jĂ€mföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benĂ€mnda uppgifter. Är det kanske sĂ„ att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera pĂ„ symboler och nyckelord utan att de Ă€ven, avstĂ„r frĂ„n Ă„terlĂ€sning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tĂ€nker högt under pĂ„gĂ„ende arbete, studeras deras sĂ€tt att lĂ€sa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar Ă€ven intervjuer i syfte att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om svĂ„righeter i benĂ€mnda uppgifter. Vid analys jĂ€m­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrĂ„n följande aspekter: berĂ€kningsstrategier, lĂ€sförstĂ„elsestrategier, Ă„terlĂ€sning och lösningskontroll.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försĂ€mrats under de senaste Ă„ren, och det pĂ„gĂ„r en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var dĂ€rför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försĂ€mrade resultat, samt vad vi lĂ€rare kan göra Ă„t det.Genom kvalitativa intervjuer med tre lĂ€rarutbildare inom matematik, samt fyra lĂ€rare med inriktning mot Ă€mnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vĂ€nda trenden.Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet Ă€r lĂ€rares lĂ„ga Ă€mneskunskaper. Även den starka lĂ€romedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger pĂ„ mekaniskt rĂ€knande, vilket ofta leder till att eleverna inte lĂ€r sig att tĂ€nka matematiskt, och förstĂ„elsen för Ă€mnet uteblir. För att komma till rĂ€tta med problemet behöver alla lĂ€rares Ă€mneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket.Det undersökningen tydligt pekat pĂ„ Ă€r hur nĂ€ra sammankopplat lĂ€rares Ă€mneskunskaper Ă€r med lĂ€rarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt lĂ€raryrkets status.

National Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject to learn.The purpose of this study was to examine how teachers experience, plan and implement their teaching field of mathematics in the preparatory class. The focus is on two perspectives; an intercultural perspective and a social perspective. The newly arrived pupils in the preparatory class come from different parts of the world which leads to an intercultural classroom being formed. The aim of the social perspective is understand how students integrate into the social in the classroom.I use qualitative methods through interviews.

Matematikundervisningen i skolan Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, speciellt efter ensnart fÀrdig utbildning som civilingenjör och lÀrare. Efter att jag tagit del av diverse rapportervittnandes om sÀmre resultat pÄ de nationella kursproven i matematik Àr det dÀrför av intresseatt fördjupa sig inom detta omrÄde. Detta examensarbete Àmnar vara en del i arbetet med attutveckla en bÀttre matematikundervisning.DÄ vi lever i en alltmer digitaliserad vardag dÀr ungdomar spenderar alltmer tid uppkopplademed spel och kommunikation och dÄ jag studerat vikten av att involvera anvÀndarna iutvecklingen av system faller det sig naturligt att försöka integrera dessa naturliga drivkrafterÀven i skolan. Detta arbetes uppgift har varit att översiktligt sammanstÀlla nÄgra av de störstamatematiska tÀvlingarna och spelen i Sverige, bÄde fysiska och digitala, samt sammanstÀllarelevant nutida forskning gÀllande systemutveckling. Jag har Àven utvecklat ett egettÀvlingsförslag.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀrares syn pÄ matematiklÀxor i grundskolans tidigare Är. Förhoppningen var att fÄ förstÄelse för lÀrares syfte med matematiklÀxor och vilka förmÄgor eleverna förvÀntas utveckla med matematiklÀxors hjÀlp samt att jÀmföra vilka för- och nackdelar matematiklÀxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lÀrare frÄn olika skolor och olika Ärskurser frÄn 1-6. Samtliga lÀrare som intervjuats undervisar i matematik. LÀrares erfarenheter av lÀxornas betydelse för matematikundervisningen Àr ett viktigt omrÄde att fÄ kunskap om.

Det finns ett problem angÄende vilka undervisningsmetoder som ska anvÀndas för att lyckas höja elevers kunskapsnivÄ i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och dÄ utifrÄn tre aspekter: de fem förmÄgorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail Àr en promenad dÀr olika uppgifter genomförs lÀngs vÀgen i syfte att upptÀcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. PÄ grund av att ingen forskning presenterats inom math trail vÀljer vi dÀrför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.

Inom nuklearmedicinsk diagnostik anvÀnds radioaktiva lÀkemedel för att utvÀrdera olika organs metabolism och fysiologiska beteende. Genom att anvÀnda en scintillationskamera kan strÄlningen som erhÄlls nÀr det administrerade lÀkemedlet sönderfaller i kroppen detekteras och en funktionell bild över aktivitetsfördelningen erhÄlls. En tredimensionell bildvolym kan erhÄllas om gammakameran fÄr rotera runt patienten vilket kallas SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Bildernas kvalitet Àr av stor betydelse för att kunna göra en noggrann bedömning av olika patologiska tillstÄnd. Kvaliteten begrÀnsas av en mÀngd faktorer och en av dem Àr Comptonspridda fotoner.I denna studie optimerades bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan för ett Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system vid Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system.The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its? concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade.