I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vÄr studie inom matematikomrÄdet. Det vi har mÀrkt frÄn vÄra respektive VFU-platser (förskola och skola) Àr att elever fÄr frÄgor dÀr det intressanta för lÀraren Àr att de har rÀtt svar. VÄr uppfattning Àr att lÀrare visar stort intresse för elevernas svar. De Àr inte intresserade av elevernas förstÄelse av den matematiska operationen, framförallt inte nÀr svaret Àr rÀtt. Vi vill Àven se ifall eleverna löser additionsuppgifter pÄ olika sÀtt beroende pÄ om de har tillgÄng till laborativt material eller inte.

PÄ den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrÀttsliga pÄföljder som Àr möjliga att tillÀmpa vid fel eller dröjsmÄl. NÀr brister uppkommer vid utövandet av vÀlfÀrdstjÀnster kan det finnas ett behov av att krÀva skadestÄnd, prisavdrag, hÀvning, fullgörelse eller ett avhjÀlpande Àven i relationen mellan brukaren och det allmÀnna, för att pÄ sÄ vis stÀrka den enskildes stÀllning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv undersöka i vilken mÄn det Àr möjligt att tillÀmpa dessa civilrÀttsliga sanktioner inom hÀlso- och sjukvÄrden, Àldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs Àven gÀllande huruvida det rÀttslÀge som framkommer ger ett tillfredsstÀllande rÀttsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gÀllande rÀtt borde vara.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka och jÀmföra förutsÀttningar för den svenska respektive den finlÀndska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de bÄda lÀndernas kursplaner i matematik samt tvÄ lÀroböcker för Ärskurs 5 i respektive land. Det matematiska omrÄdet brÄk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses lÀnderna emellan gÀllande matematiskt innehÄll, sprÄkbruk samt frÀmjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang.I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finlÀndska eleverna i Ärskurs 5 förvÀntas behandla fler moment inom brÄkomrÄdet. Detta avspeglas i viss utstrÀckning i lÀroböckerna, dÀr de finlÀndska böckerna omfattar fler moment pÄ omrÄdet. De moment som behandlas i bÄda lÀndernas böcker har dessutom en högre matematisk svÄrighetsgrad i de finlÀndska Àn i de svenska böckerna.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillÀmpningen i yrket har för förstÄelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom omrÄdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft pÄtagliga problem med Àmnet matematik.Vidare Àr syftet att studera om förstÄelsen och lösningsförfarandet skiljer sig Ät i praktisk problemlösning inom omrÄdena area och enhetsomvandling jÀmfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestÄende av tal och symboler utan sammanhang) inom samma omrÄden. Studien tar sin utgÄngspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag anvÀnde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lÀtthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstÀnkande vilade pÄ deras erfarenheter och att de kunde visualisera.NÀr de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tÀnkande och respondenterna stÀllde frÄgor om hur de förvÀntades lösa uppgiften och senare om de rÀknat fel. De tidigare sÄ sÀkra respondenterna var nu mycket osÀkra pÄ sin förmÄga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att öka förstÄelsen för vad flipped classroom kan innebÀra för lÀrare och hur det pÄverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder sig av flipped classroom, vad för material som anvÀnds och hur det tillgÀngliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssÀttet. Intervjuer har genomförs med gymnasielÀrare som tillÀmpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fÄtt besvara en enkÀt. Tanken Àr att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstÄ hur flipped classroom pÄverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt Àven vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lÀrande. Resultatet visade att lÀrare tillÀmpar flipped classroom pÄ olika sÀtt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebÀr.

Det verkar rÄda stor konsensus om att matematikundervisningen Àr viktig för att Sverige skall kunna hÀvda sig och kunna konkurrera i en global vÀrld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utstrÀckning har svÄrt att nÄ mÄlen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, Àr hÄrt styrd av den matematikbok som anvÀnds.I Finland har det visat sig att vilken lÀrobok som anvÀnds i undervisningen fÄr statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband Àven föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingÄr i den statistiska kvantitativa studien.

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror pÄ att eleverna inte har tillrÀcklig begreppsförstÄelse eller att begreppsmodellerna inte Àr tillrÀckligt utvecklade. Resultatet visar att det Àr av stor vikt att eleverna skapar sig en bÀttre förstÄelse av matematiska begrepp, för att kunna fÄ större matematisk förstÄelse. VÄr begreppsbildning som Àr en process om hur vi lÀr oss nya begrepp eller fÄr ytterligare kunskap om tidigare begrepp Àr av intresse för lÀrare dÄ studier visar att vi inte har tillrÀcklig kunskap. Denna uppsats har fokus pÄ hur vi kan anvÀnda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande tvÄ frÄgestÀllningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor:1) Hur kan begreppskartor anvÀndas inom matematikundervisningen?2) Vilka möjligheter/svÄrigheter kan det finnas med att anvÀnda begreppskartor?I denna studie anvÀnds tvÄ teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlÀrningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlÀrning vilket inkluderar hans tre matematikvÀrldar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, motivation och framgÄngsfaktorer.Tanken Àr att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. ForskningsfrÄgorna Àr: ? Vilka likheter och skillnader finns det nÀr det gÀller hur man talar om matematik? ? Vilka omrÄden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frÄgor med denna utgÄngspunkt.

Syftet med min uppsats Àr att fÄ kunskap om matematiksvÄrigheter, dels hur svÄrigheter kan identifieras, men Àven hur man kan förebygga svÄrigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvÄrigheter. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvÄrigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvÄrigheter? Hur kan man förebygga matematiksvÄrigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvÄrigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger. Resultatet av undersökningen Àr att matematiksvÄrigheter Àr orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist pÄ arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlÀrningssvÄrigheter. NÀr det gÀller undervisningen visade studien att lÀraren har en betydande roll.

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.