Syftet med min undersökning var att kartlÀgga hur lÀrare tÀnker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet nÀr det gÀller elevers lust att lÀra sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lÀrare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lÀra och hur dessa lÀrare ser pÄ att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle fÄ. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lÀrare i grundskolans tidigare Är. Svaren frÄn intervjuer analyserades med tillgÀnglig forskning i Àmnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestÄ av varierande undervisningsformer för att pÄ bÀsta sÀtt vÀcka lust att lÀra hos eleverna. LÀrarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna fÄr kunskap om att det finns olika sÀtt att lÀra pÄ. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att varierande undervisningsformer bör innehÄlla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lÀra. Resultatet visar Àven att eleverna inte Àr delaktiga i planeringen av undervisningen, nÄgot som av lÀrarna förklaras med att eleverna Àr för unga för ansvaret det följer och att eleverna Ànnu inte har kÀnnedom om olika sÀtt att lÀra ut.

Sammanfattning I den hÀr rapporten har vi undersökt sex lÀrares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus pÄ algebra. LÀrarna undervisar Ärskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lÀrarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgÄtt frÄn tvÄ typer av resonemang nÀmligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av lÀraren, lÀroboken eller liknande.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-lÀnderna, ett resultat som dessutom över tid försÀmrats mest bland deltagande lÀnderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagÀndring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats Àr att följa upp hur lagÀndringen kan komma att ge en förÀndring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts dÀr lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förÀndringar denna lagÀndring kan medföra undersöks. Dessa förÀndringar har sedan satts i relation till inlÀrningsteorier och med vad forskning menar att framgÄngsrik matematikundervisning Àr.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett arbetslags förutsÀttningar och uppfattningar om kollegialt lÀrande och formativ bedömning har pÄverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning frÄn tvÄ moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara pÄ syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfÀllen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, dÀr de fastnat för nÄgra av dem och fortsatt anvÀnda efter Matematiklyftets slut. De har upptÀckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som tvÄ skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har Àven fÄtt upp ögonen för vikten av kollegialt lÀrande i planering av undervisning.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvÄrigheter samt de matematiskt begÄvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjÀlpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med sÀrskilda behov". VÄr enkÀtundersökning Àr riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga Är. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: VÄrt intresse för matematik vÀcktes nÀr vi deltog i kursen didaktisk matematik.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsÀtta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov, men sÄ Àr inte fallet dÄ de högpresterande eleverna ofta beskrivs som sjÀlvgÄende, som klarar mycket pÄ eget hand och deras karaktÀriska drag Àr intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmÄgor Wahlström (1995).MÄnga lÀrare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att lÄngt ifrÄn alla elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmÀnhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att trÀffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlÀrningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som Àr bra för pedagoger att veta för att fÄnga de högpresterande elever.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förstÄelse av sin situation. Metodvalet föll pÄ semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begrÀnsningsfaktor för matematikinlÀrningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera Är skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ sjÀlvuppfattning om den akademiska förmÄgan och affektiva reaktioner som matematikÄngest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lÀrandet sker har stor betydelse för inlÀrningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

Resultatet frÄn TIMSS-undersökningen Är 2011 visar att svenska elever har försÀmrat sina kunskaper inom omrÄdet taluppfattning. Matematikundervisningen Àr vanligtvis lÀroboksstyrd med lite variation i arbetssÀtt. Författare och forskare belyser att laborativt material Àr ett redskap som kan anvÀndas för att konkretisera abstrakt matematik. DÀrmed undersöker denna studie hur anvÀndandet av laborativt material inverkar pÄ elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som lÀraren bör ha i Ätanke vid denna undervisningsmetod.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolÄr. Detta eftersom vi bÄda i vÄr utbildning specialiserat oss pÄ matematik i de tidigare skolÄren och det ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat. VÄra erfarenheter och upplevelser Àr att mÄnga elever uppfattar matematik som nÄgonting svÄrt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förÀndra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lÀrande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vÀgar till ett lustfyllt lÀrande, kanske genom andra pedagogiska förhÄllningssÀtt.