Matematik Àr ett Àmne som vÀcker mÄnga kÀnslor hos oss. Förhoppningsvis Àr dessa kÀnslor av vÀlbehag men för en del förknippas matematiken och matematikÀmnet med obehag och olust. Ofta Àr det sÄ att dessa kÀnslor, bra eller dÄliga, vÀcks i skolan och kan komma att följa dig genom livet. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad nÄgra klasslÀrare i Är3 och Är4 anser om olustkÀnslor och svÄrigheter i samband med matematikÀmnet samt vilken inverkan de anser att pedagogen, eleverna, materialet som anvÀnds och samverkan med mottagande/överlÀmnande klasslÀrare har pÄ matematikundervisningen. För att nÄ det ovannÀmnda syftet har jag intervjuat klasslÀrare i Är3 och Är4 för att fÄ deras syn pÄ dessa aspekter.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur brÄkundervisningen i Är 3-6 kan utformas sÄ att elever utvecklar en rik förstÄelse för brÄkbegreppet. Jag ville fÄ reda pÄ hur lÀrare brukar gÄ till vÀga och vilka svÄrigheter och möjligheter de upplever finns i brÄkundervisningen. För att finna svar pÄ mina frÄgor gjordes en litteraturstudie om bÄde elevers lÀrande och lÀrares brÄkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklÀrare med omfattande erfarenhet av att undervisa om brÄk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör brÄkbegreppet.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..

I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Uppsatsen Àr frÀmst skriven till grundskolelÀrare för Ärskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig pÄ mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som nÄgot positivt. Undervisning dÀr man ser och utgÄr ifrÄn elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och lÄngt i kursen. HÀr Àr det viktigt för lÀraren att vara uppmÀrksam och stötta alla elever, sÄ att ingen kommer efter i lÀrandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krÀvas mera av lÀraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera kommunikationen mellan lÀrare och elev. Det som Àr spÀnnande Àr att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjÀlp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han anvÀnde Àven denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera pÄ lÀrarens kommunikation med eleven i Àmnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nÀmnts tagit hjÀlp av Wickmans (2002) analysmodell.

Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.

SyfteSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kontrollera om det finns nĂ„got samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerrĂ€kning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfĂ€rda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmĂ„gan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrĂ„gorFinns det likheter mellan fingertal och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerrĂ€kning och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu? Är anvĂ€ndningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, dĂ€r vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den hĂ€r studien visar att det inte finns nĂ„gra direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerrĂ€kning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerrĂ€kning Ă€r en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmĂ„gan.Betydelse för lĂ€raryrketMed hjĂ€lp av IT kan man pĂ„ ett sĂ€tt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjĂ€lp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lĂ€rofyllt, utvecklande och lustfyllt sĂ€tt att lĂ€ra sig, exempelvis rĂ€kning.

SyfteSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kontrollera om det finns nĂ„got samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerrĂ€kning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfĂ€rda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmĂ„gan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrĂ„gorFinns det likheter mellan fingertal och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerrĂ€kning och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu? Är anvĂ€ndningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, dĂ€r vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den hĂ€r studien visar att det inte finns nĂ„gra direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerrĂ€kning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerrĂ€kning Ă€r en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmĂ„gan.Betydelse för lĂ€raryrketMed hjĂ€lp av IT kan man pĂ„ ett sĂ€tt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjĂ€lp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lĂ€rofyllt, utvecklande och lustfyllt sĂ€tt att lĂ€ra sig, exempelvis rĂ€kning.