Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Enligt internationella mÀtningar framgÄr det att svenska studenter uppvisat ett sÀmre resultat i matematik Àn mÄnga andra av vÀrldens lÀnder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmÀnna intresse för Àmnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i Àmnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna fÄ bukt pÄ problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ÀmneslÀrarens attityd ser ut till anvÀndandet av multimediala animationer som lÀromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds Àven hur animationer som lÀromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlÀrning. I studien har en enkÀtundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mÀta attityderna till mediet.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollÀrares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lÀrare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen Àven var en utvÀrdering av ett matematikprojekt som gjordes pÄ uppdrag av rektor pÄ den skola dÀr min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 och 2 deltog i intervjuer dÀr frÄgorna utgick frÄn seminarierna lÀrarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lÀrarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material anvÀnds i undervisningen.

De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av för- respektive nackdelar med att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sÄdan undervisningsmetod uppfattas ur ett lÀrarperspektiv, frÀmst utifrÄn de frÄgestÀllningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att pÄ ett kvantitativt sÀtt fÄ en bild av nuvarande utstrÀckning av undervisningsmetoden. För att pÄ ett kvalitativt sÀtt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrÄgade lÀrarna ser med anvÀndandet av undervisningsmetoden har vi anvÀnt oss av intervjuer.VÄra intervjuer visade att de tillfrÄgade lÀrarna utgick frÄn att lÀromedelsförfattarna tagit hÀnsyn till styrdokument dÄ de skrev lÀromedlet. Vid val av annat material Àn lÀrobok tas hÀnsyn till den gemensamma kursplanen samt lÀrarnas erfarenhet. LÀrarna angav ett flertal faktorer som de ansÄg pÄverkar elevers motivation t.ex.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ramfaktorteori undersöka hur lÀrare lÀgger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsÀtt kan pÄverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. UtgÄngspunkt för studien har varit svenska elevers försÀmrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frÄgestÀllningar har jag sökt svar pÄ: Hur arbetar lÀrare med matematik i Ärskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lÀrare, i dessa Ärskurser, pÄ elevers matematikkunskaper? Hur tror lÀrare, i dessa Ärskurser, att deras arbetssÀtt pÄverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklÀrare som Àr behöriga och undervisar i Ärskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i lÀroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför sex lÀrare i förskoleklass och i grundskolans tidigare Är förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. DÄ styrdokumenten Àr vÀgledande i undervisningen undersöks Àven hur lÀrare förverkligar dessa dokument nÀr de förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, dÄ den beskriver sex lÀrares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsÀttningar pÄ de teorier som utforskas. Resultatet visar att nÀr utomhusmiljön nyttjas som ett lÀromedel i matematikundervisningen Àr syftet att eleverna ska lÀra sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser pÄ lÀxan i allmÀnhet och i synnerhet matematiklÀxan. Med ett fokus pÄ vilka olika typer av lÀxor det finns bÄde i allmÀnhet men Àven inom matematikÀmnet. Fokus har Àven legat pÄ hur lÀxor i matematik pÄverkar elevers motivation och prestation i matematikÀmnet.  Studien bestÄr av tolv artiklar och rapporter som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna. Vi har fokuserat pÄ studier gjorda pÄ elever i Ärskurs 4-6, men har anvÀnt artiklar och rapporter som diskuterar andra Ärskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra Ärskurser.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska sprÄket inverkar pÄ elevers möjlighet till ökad begreppsförstÄelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska sprÄkets inverkan pÄ begreppsförstÄelsen. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska sprÄket och dÀrmed stÀrka elevernas begreppsförstÄelse, men ocksÄ vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vilka grundlÀggande förutsÀttningar som Àr betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssÀtt dÀr man medvetet arbetar med det matematiska sprÄket som medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse, samt vilken betydelse ett sÄdant arbetssÀtt har för elever i matematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar pÄ samstÀmmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska sprÄket och eleven fÄr arbeta sprÄkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsÀttningar för att elevens matematiska begreppsförstÄelse utvecklas. Faktorer av betydelse Àr att eleven fÄr arbeta i en liten flexibel grupp i en ÀndamÄlsenlig lokal med god tillgÄng till konkret och laborativt material dÀr arbetssÀttet Àr verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsÀttningar har sÀrskilt stor betydelse för elever i matematiksvÄrigheter..

SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.