I dagens samhÀlle anvÀnds minirÀknaren i mÄnga vardagssituationer. I grundskolan sker rÀkning huvudsakligen med algoritmer. UtgÄngspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om minirÀknaren anvÀnds med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att anvÀnda den som ett hjÀlpmedel. PÄ vilka sÀtt kan minirÀknaren anvÀndas för att hjÀlpa eleverna att förstÄ matematiken bÀttre? Eller Àr det kanske rent utav en fara att anvÀnda den innan eleverna har fÄtt en grundlÀggande förstÄelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lÀrande i matematik och titta pÄ vad denna forskning visat angÄende anvÀndningen av minirÀknaren.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gÀllande aritmetik ansÄgs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om lÀroplanen bara bekrÀftade tidigare Äsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet Àven att bÀttre förstÄ vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gÀllande aritmetikÀmnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bÀttre skulle förstÄ vad han verkligen menade i sina lÀroböcker.VÄr huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekrÀftade ett sÀtt att se pÄ skolmatematikens innehÄll och metodik som redan fanns Àn att lÀroplanen pÄbörjade en förÀndring. Vidare kom vi Àven fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar frÄn sin metodbok till skapandet av lÀroböckerna. .

The aim of this study is to examine how students and teachers experience full class lectures in contrast to working individually in mathematics education. Furthermore, the study explores how different ideas of individualization influence the teaching practice.The investigation uses qualitative interviews and the survey analysis is based on the phenomenographic method. The interviews took place in two senior level compulsory schools and both teachers and students were interviewed. The ambition has been to explore the teachers? perspectives regarding their choice of method in the teaching of mathematics.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen nÀrtekniska hjÀlpmedel, som minirÀknare och datorer, kan utföra mÄnga berÀkningar.Undersökningens syfte Àr att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som pÄverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svÄrt för. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola I Halmstad dÀr atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingÄende redogjorde för hur de tÀnkte och gick tillvÀga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn pÄ problemlösning, modeller för hur problemlösning gÄr till och faktorer elever besitter som pÄverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjÀlp av dessa modeller och pÄverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestÄende av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmÄga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta Àr att kommunikationsförmÄgan har blivit en viktig del i den nya lÀroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur tvÄ lÀrare som undervisar i Ärskurs nio hjÀlper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmÄga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmÄga har lÀromedel frÄn respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lÀrarna anvÀnde sig mest av frÄgetyperna Ledande frÄgor och FöljdfrÄgor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra olika lÀrare vÀljer att introducera matematikÀmnet i skolÄr 1 och vad de vÀljer att lÀgga fokus pÄ. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det Àr lÀrarens uppgift att introducera matematiken pÄ ett roligt och lustfyllt sÀtt. LÀraren bör dÀrför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de fÄr lÀra sig i skolan. En koppling bör Àven finnas mellan teori och praktik.Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret pÄ mitt syfte.

Det senaste decenniet har matematikundervisningen i Japan fÄtt mycket uppmÀrksamhetför dess annorlunda och unika sÀtt jÀmfört med vÀsterlÀndska motsvarigheter. Dennaundersökning jÀmför matematisk problemlösning mellan Sverige och Japan. Treundersökningsmetoder anvÀndes: analys av lÀromedel, lektionsobservation ochelevlösningsanalys. Under de svenska lektionerna arbetar eleverna ofta enskilt medmÄnga uppgifter, dÄ de samtidigt lÀr sig matematiska begrepp och lösningsprocedurer.PÄ det sÀttet skaffar sig högpresterande elever en sjÀlvsökande problemlösningsförmÄga.Eleverna föredrar att anvÀnda konkreta metoder vid problemlösning. De japanskalektionerna dÀremot fokuserar mest pÄ genomgÄngar av nytt stoff med ett fÄtal problem.Klassdiskussioner om olika lösningsmetoder ger eleverna en djupare bild av problemen.Elever arbetar med algebra i större utstrÀckning och Àr vana vid att uttrycka sig pÄmatematiskt korrekt sprÄk.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Under senare Ă„r har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sĂ€mre. År 2000 lĂ€mnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkĂ€nt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvĂ€rderat ett specialpedagogiskt arbetssĂ€tt i matematik pĂ„ en specifik skola. PĂ„ skolan anvĂ€nder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartlĂ€ggs elevens kunskaper i matematik.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Jag har gjort en fallstudie pÄ den matematiska sprÄkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fÄtt vÀrdera sprÄkliga variabler av matematikÀmnet samt fÄtt fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgÄ vilken terminologi de anvÀnder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska sprÄk Àr bristfÀlligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bÀst ocksÄ anvÀnder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att sjÀlva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar pÄ vikten av att behÀrska sprÄket för att kunna utveckla tanken har en framtrÀdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sÀmre prestationer i TIMSS och andra internationella jÀmförelser av elevers matematikkunskaper..

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

Bakgrund: I grundskolans lÀroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmÄgor och att dessa Àr centrala. En av dessa Àr kommunikationsförmÄgan, som Àr sÀrskilt betydelsefull genom att den sammanlÀnkas till alla de övriga, sÄsom de som gÀller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmÄgan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lÀrare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsÀttning Àr att individuell fÀrdighetstrÀning i lÀrobok Àr otillrÀckligt. Elever bör tidigt fÄ möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, dÄ de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder.