Laborativ geometriundervisning i olika åldersgrupper
En intervjustudie med lärare från förskola till gymnasium
Utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försämrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svårare områdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som säger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, inställning och självförtroende gällande matematikämnet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka laborativa arbetssätt i matematik, med fokus på geometri, som av lärare upplevs vara mest positiva eller ge bäst resultat i olika åldersgrupper. Med detta avses både vad som väcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lära sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssätt som lärare upplever fungera bäst i olika åldersgrupper, vad i det laborativa arbetssättet som de anser vara positivt samt om nämnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förståelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikämnet. För att få svar på dessa frågor genomfördes djupintervjuer med sju verksamma lärare. Dessa undervisar i olika åldersgrupper och har tillsammans erfarenhet av laborativ matematikundervisning från förskola till gymnasium. Resultaten visar att moderna forskningsrön och verksamma lärares erfarenheter i mångt och mycket överensstämmer med varandra. I alla åldersgrupper finns ett behov av mer laborativt arbete i matematikundervisningen. Naturen och uterummet som inlärningsmiljö framhålls huvudsakligen av lärare för yngre elever. Dessa talar också mer detaljerat om vilken specifik laborativ materiel de använder, till exempel twistband, geobräde eller geometrirep, medan lärare för äldre elever mer talar om arbetssätt, till exempel muntlig kommunikation, färdighetsträning, att återknyta till egengjort arbetsmaterial eller arbeta med verklighetsnära uppgifter. Det laborativa arbetet kan underlätta yngre barns begreppsutveckling och förmåga att tänka i bilder, vara verklighetsnära, aktivera olika sinnen, vara ett stöd för minnet, erbjuda uttråkade (huvudsakligen äldre) elever omväxling, underlätta förståelse, ge en positiv känsla till matematik och skapa ett meningsfullt lärande. Samtliga lärare som deltog i studien anser att laborativa inslag i matematikundervisningen ger eleverna en ökad förståelse, det vill säga detta verkar gälla oavsett ålder.