I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svÄrt och ointressant Àmne och att elevernas kunskaper i Àmnet minskar. UndervisningssÀttet Àr lÀroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestÀmmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bÀttre lÀrande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vad eleverna tycker frÀmjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lÀra sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lÀrande. Undersökningen i enkÀtform genomfördes i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet bland sju klasser pÄ praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska trÄkigt men relativt lÀtt Àmne och att mer variation pÄ arbetssÀttet under lektionerna skulle frÀmja elevernas motivation och intresse för matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa vÄr förstÄelse kring matematiksprÄk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar pÄ genom att observera och intervjua tre stycken matematiklÀrare i grundskolans lÀgre Äldrar. Vi har undersökt hur dessa lÀrare anvÀnder och ser pÄ muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematiksprÄk. Vi redogör för tidigare forskning kring sprÄk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ sprÄk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlÀrares uppfattning omrelationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med destuderandes lÀrande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka omdet finns nÄgra betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olikakaraktÀr i form av generalist- eller specialistinriktning pÄ utbildningen.Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuatlÀrare frÄn tvÄ olika skolor, dels MilitÀrhögskolan i Halmstad (MHS H) delsFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS).För att kunna tolka vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tvÄ referensramar. Det ÀrMarton och Booth teoretiska referensram om lÀrandet samt Biggs teorier omkonstruktiv gruppering av de faktorer som frÀmjar lÀrandet. Resultatet pekar pÄatt det Àr av betydelse för de studerandes lÀrande att lÀrarna gör medvetna val föratt examinationen skall vara ett stöd i lÀrandet och inte enbart enkontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger nÄgra skillnaderi uppfattning om examinationens vikt för lÀrandet utan skillnaden ligger iuppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planermed hÀnsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomfördautbildningen..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

In this paper you can read about students? opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn.

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjĂ€lp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras pĂ„ den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age rĂ€knas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade rĂ€knas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen Ă€n att bara lĂ€sa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i nĂ„gon speciell grupp. New Age Ă€r en rörelse med stort fĂ€ste i vĂ€stvĂ€rlden och Sverige idag.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt Ärskurserna 1-3 som har tillgÄng till iPads i sin matematikundervisning ser pÄ anvÀndandet av dessa. Hur resonerar pedagoger nÀr de anvÀnder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen anvÀnds nÀr det gÀller matematiska mÄl i Lgr 11? Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var dels en enkÀtundersökning för att nÄ ut till mÄnga pedagoger och dÀrefter fördjupande intervjuer som baserade pÄ enkÀtfrÄgornas resultat..

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrarna arbetade med olika representationsformer inom matematikundervisningen i Ärskurs 1-3. Vi samlade in vÄrt empiriska material genom intervjuer av klasslÀrare samt observationer dÀr dessa lÀrare undervisade i matematik. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av olika representationsformer i sin undervisning. Det visar ocksÄ att representationsformer anvÀnds som ett hjÀlpmedel nÀr nya begrepp ska introduceras för eleverna. VÀxlingarna mellan representationsformer fördjupar elevernas förstÄelse för matematiken och hur tal och rÀknesÀtt hÀnger ihop.

Syftet med vÄr undersökning var att se huruvida lÀrare, elever och förÀldrar i skolÄr tre samt i skolÄr sex anser att skolans matematikundervisning Àr relaterad till vardagen. Som metod för att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som genomfördes av lÀrare, elever och förÀldrar i Är tre och sex. Resultatet visar att förÀldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lÀrare endast menar att koppling förekommer till viss del..

 Syftet med undersökningen Àr att försöka se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill Àven undersöka om det finns nÄgon könsskillnad vad gÀller prestation i Àmnet matematik. Min förhoppning Àr att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlÀtta för bÄde pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkÀtundersökning. Resultaten visade pÄ att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans senare Är tycker om olika arbetssÀtt i matematik, men ocksÄ att se vilka inlÀrningsstilar de anvÀnder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade Àven efter om det fanns nÄgot samband mellan vad eleverna tycker om arbetssÀtt och hur de lÀr sig. InlÀrningsstilen jag baserade min undersökning pÄ var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori gÄr ut pÄ att alla personer innehar sju intelligenser ? förmÄgor ? men att vissa Àr starkare Àn andra.