Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

Genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna om faktorer som pÄverkar förstÄelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andrasprÄkselever söker studien svar pÄ omproblemlösning kan bidra till att inkludera andrasprÄkselever i matematikundervisningen. Föratt nÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestÄende av fokusgruppsintervjuer med lÀrare.Den svensksprÄkliga kompetensens betydelse för matematisk förstÄelse framhÄlls i de bÄdadelstudierna. TextförstÄelsen Àr primÀr för problemlösning och det Àr vanligt att elever harsvÄrigheter med detta, dÀrmed behöver textinnehÄllet tydliggöras. Textuella svÄrigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svÄrigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagssprÄket och matematiksprÄketinnehar skillnader, enligt de bÄda studierna. Kontextuell förstÄelse i uppgifterframhÄlls Àven viktigt.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med denna undersökning var undersöka det sensomotoriska materialets roll i matematikundervisningen i montessoriskolor, dels utifrÄn lÀrares upplevelser, dels utifrÄn elevers deltagande i undervisningen. Metoden som anvÀndes för undersökningen var fem kvalitativa intervjuer och tolv deltagande observationer. Undersökningen kopplas till Montessoris teorier och sensomotorisk inlÀrning. Slutresultatet visar att det karaktÀristiska för det sensomotoriska materialet Àr fÀrgkodning, isolering och felkontroll. Det sensomotoriska materialet har betydelse för lÀrandet eftersom materialet synliggör matematikens abstraktioner, vilket bidrar till att barns sjÀlvtillit och attityder till matematik förbÀttras.

The purpose with this examine was to study the teachers perception of leadership in the classroom and also how they experience the conditions of this. The method used was qualitative, and builds on a total of six interviews. Stensmos five leadership tasks in the classroom that constitute leadership context have provided the theoretical basis of this study. The leadership tasks have therefore been used as theoretical tools in this study to analyze the teachers? reasoning about their own leadership style.

Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar pÄ stora brister och ett behov av förÀndring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som pÄtalas starkt Àr den lÀroboksbaserade mekaniska rÀkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak bestÄr av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever dÀrigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den hÀr studien syftar dÀrför till att undersöka nÄgra gymnasielÀrares synsÀtt gÀllande lÀrobokens roll i matematikundervisningen, pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lÀrarna ser med lÀroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

The purpose of this study was to see how teachers experience their own leadership style and how they did to get their leadership to work in the classroom. The purpose was also to understand the teachers? actions, what they think is best for the students? development and how they describe the leadership in the classroom. I interviewed six female teachers and they all have had many experiences since this is their profession. My research was based on Stensmo (2000).

Skilda meningar rÄder om modersmÄlets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever anvÀnder modersmÄlet (bosniska) respektive svenska sprÄket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utstrÀckning modersmÄlet anvÀnds i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som anvÀndes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagssprÄk men saknar matematiska begrepp pÄ bÄda sprÄken..

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Som student pĂ„ lĂ€rarutbildningen fick jag bland annat lĂ€ra mig om olika inlĂ€rningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. NĂ„got förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven frĂ„n den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsĂ€ttningar för att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt Ă€r detta i Ă€mnet matematik och budskapet frĂ„n Skolverket Ă€r det samma vad gĂ€ller detta Ă€mne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen pĂ„ högstadiet, det vill sĂ€ga grundskolans senare Ă„r, Ă„k 7-9. Den Ă€r kopplad till de faktorer som styr vĂ„rt lĂ€rande och om elevernas förstĂ„else för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. DĂ„ det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att anvĂ€ndandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen pĂ„ högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen Ă€r sĂ„ viktig som görs gĂ€llande.Är tron pĂ„ praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjĂ€lp av litteratur, samtal med lĂ€rare och pedagoger och en betygsjĂ€mförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av och kunskaper om hur verksamma lÀrare för grundskolans tidigare Är motiverar sina elever till att lÀra sig matematik och vad begreppet motivation innebÀr för dem. I studien undersöks ocksÄ hur de verksamma lÀrarna upplever motivationens pÄverkan pÄ elevernas inlÀrning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebÀr. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer pÄ inre och yttre motivation. DÀr berörs Àven det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet pÄ motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas ocksÄ motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlÀrning samt lÀrarens betydelse för elevens motivation.