Sammanfattning TÀnk dig att du stÄr som yrkeslÀrare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnÄ den optimala studiemiljön för dina elever med avseende pÄ gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lÀrare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan rÄda över dÄ du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan hÀrledas till möjligheter att förÀndra ekonomiska ramar, lokaler, tillgÄng pÄ undervisnings material och sÄ vidare. De du som lÀrare dock kan pÄverka Àr, hur du lÀgger upp din undervisning och pÄ vilket sÀtt du pÄverkar eleverna i klassrummet.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Flera olika arter av mjölksyrabakterier som ingÄr i slÀktena Lactobacillus och Bifidobacterium har hittats hos bin och i deras honung. Idag finns ingen effektiv metod för identifiering av bakterierna. Syftet med detta projekt Àr att utveckla en metod för snabb identifiering genom att hitta lÀmpliga primers till olika mjölksyrabakterier och dÀrmed fÄ fram en Polymeraskedjereaktion (PCR) metod. Ribosomal ribonukleinsyra (rRNA) generna eller 16S-23S rRNA intergenic spacer region (ISR) anvÀnds ofta vid design av primers, som dÀrefter anvÀnds i PCR för att identifiera olika bakterier. Deoxiribonukleinsyra (DNA) visualiseras i agarosgelen med hjÀlp av SYBRgreen I som fluorescens pÄ ultraviolett (UV)-ljusbord.

Rapporten behandlar arbetet att med data mining-metoder finna ett samband i insamlad information. Data mining Àr ett begrepp för att tillÀmpa artificiell intelligens pÄ en större datamÀngd. Syftet Àr i detta fall att hitta ett sÀtt att klassificera dieselmotorer.Den datamÀngd som anvÀnds kommer frÄn mÀtningar vid testkörning av dieselmotorer och garantikostnader som motorerna ger upphov till efter leveransen frÄn fabriken. MÄlet Àr att finna ett samband mellan testvÀrdena och kostnaden i syfte att kunna identifiera kostnadsbenÀgna motorer redan vid testkörningen.En klusteranalys görs med tvÄ olika tekniker, K-means method och Kohonen-nÀt, som visar att det föreligger ett svagt men ÀndÄ förnimbart samband. En jÀmförelse mellan teknikernas resultat och anvÀndbarhet görs.TvÄ tekniker anvÀnds till att bygga klassificeringsverktyg som skall kunna sortera ut motorerna med höga kostnader.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.

Detta arbete behandlar den grafritande rÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare anvÀnder den grafritande rÀknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielÀrare i matematik fördelade pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnder den grafritande rÀknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs pÄ ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande rÀknarens didaktiska möjligheter.

The purpose of this study has been to investigate the views of five teachers on their own leadership, and on the way they make it work in the classroom. The method was a qualitative investigation consisting of separate interviews with five elementary school teachers from three different schools in the southern part of Stockholm. The results showed that a good pedagogic leadership, successful with the pupils, can be characterised as at the same time democratic and "situation adjustable". This includes the ability to formulate the rules of conduct clearly, to take decisions and to create a good working atmosphere in the classroom, so that the pupils can feel secure, and be able to learn and develop. That however, cannot be accomplished if the teacher only maintains a negative communication, reminding the pupils of what is forbidden.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Flickor och pojkar har olika förutsÀttningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de Àr flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gÀllande hur flickor och pojkar gÄr tillvÀga för att lösa problem. Syftet Àr att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fÄtt matematiska problem som de ska lösa.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.