Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka anvÀndningen av laborativt material i matematikundervisningen i Ärskurs 1. Vi har begrÀnsat studien till att undersöka omrÄdet aritmetik. Vidare Àr syftet med undersökningen att ta reda pÄ hur anvÀndningen av laborativt material kan pÄverka inlÀrningen av matematik. Vi vill Àven se hur processen ?FrÄn konkret till abstrakt? sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ?Litteraturöversikten? (Se s8) presenteras olika forskningsresultat pÄ omrÄdet laborativ matematik kring tillgÄngen, förvaringen och anvÀndningen av laborativt material.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan Àr för stillasittande och lÀroboksbunden. Utomhusmatematik som Àmne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lÀra i matematik pÄverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillÀmpning ledde fram till syftet med studien. Syftet Àr att beskriva elevers perspektiv pÄ utomhusmatematik. De frÄgestÀllningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare Är anvÀnder elevernas erfarenheter frÄn sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de anvÀnder för material i sin undervisning..

Att förstÄ och ha kunskap om hur man löser olika slags problem Àr nÄgot vi alla behöver. I det samhÀlle vi lever i idag Àr det en av förutsÀttningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. NÀr förmÄgan till logiskt och strategiskt tÀnkande stÀrks, höjer det förmÄgan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY?07, kommer fem matematiska förmÄgor att bedömas vid betygssÀttning.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. VÄr erfarenhet Àr att utomhusmatematik inte tillÀmpas i sÄ stor utstrÀckning i dagens skola. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarnas instÀllning till val av undervisningsmetod i matematik samt att fÄ en ökad inblick i vilka faktorer som pÄverkar detta val. FrÄgestÀllningen som ligger till grund för studien Àr: Vilka faktorer pÄverkar om en lÀrare anvÀnder sig av eller inte anvÀnder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försÀmrats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframstÀllningen i bilder frÄngymnasiesamhÀllskunskapslÀroböcker för att se om det skett nÄgon förÀndring frÄn slutet av 1980-talet fram till Är 2007. Genusbilderna har Àven studerats utifrÄn skollagen och deras lÀroplans jÀmstÀlldhets syn för att se om de överensstÀmmer med de mÄl de strÀvade efter. VÄr undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrÄn Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafrÀknaren anvÀndes av lÀrare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade Àven pÄ lÀrarens attityd till grafrÀknaren och vad den hade för pÄverkan pÄ elevernas kunnande och egna attityder till grafrÀknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lÀrare..

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.