Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik Àr vi som blivande lÀrare förstÄr vikten av att forma undervisningen utifrÄn elevernas verklighet för att fÄnga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgÄr frÄn matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i rÀkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i bÄde skola och vardagsliv. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda pÄ hur pedagogen ser pÄ vardagsanknuten matematik, ser pedagogen nÄgra möjligheter eller svÄrigheter? Vi har i vÄr studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

Arbetet Àr en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat pÄverkas och förÀndras dÄ man förÀndrar arbetssÀttet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lÀrarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever Är 7. Med hjÀlp av min handledare delades klassen i tvÄ likvÀrdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan pÄ ett traditionellt sÀtt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smÄgrupper.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

Matematiskt begÄvade elever Àr i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. DÀrför Àr det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och fÄr ?klara sig sjÀlva?. Syftet med denna studie Àr att synliggöra matematiskt begÄvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de sjÀlva lÀr sig bÀst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmÄga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begÄvade elever frÄn Är 4 ut för att medverka i denna undersökning.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas sjÀlvuppfattning. Vi som lÀrare har ett stort ansvar för att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa eleverna att skapa en personlighet de kan vara stolta över. Vi har sett att motivationen har en central roll i hur elever presterar. Genom att skapa ett klimat i klassrummet som frÀmjar elevernas lust att lÀra och som motverkar stress och prestationskrav fÄr eleverna en positivare sjÀluppfattning. Det Àr viktigt att lÄta eleverna göra fel sÄ att de inser att det Àr av sina misstag de utvecklas..

Resultatet frÄn de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försÀmrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande lÀnder. Vanligen prÀglas matematikundervisningen av fÄ inslag av variation och lÀroboksstyrd undervisning dominerar. BÄde litteratur och forskning framhÀver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lÀrares reflektion gÀllande denna undervisningsform.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell dÀr lektionerna vanligtvis inleds med att lÀraren hÄller genomgÄng för hela klassen, och eleverna fÄr sedan rÀkna enskilt i lÀroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benÀmns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprÀtthÄlls i matematikundervisningen, vilket vÀcker frÄgan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det Àr lÀrarna som utifrÄn tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, sÄ Àr det lÀmpligt att vÀnda sig till dem för att förstÄ varför undervisningen ser ut som den gör.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar elevers lÀrande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras lÀrande i matematik, i sÄ fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har anvÀnts för att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt till undervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har ocksÄ det sociokulturella perspektivet anvÀnts, dÄ tvÄ av de centrala frÄgestÀllningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med sprÄket i matematiken.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjÀlpta av bilder. Studien belyser ocksÄ elevernas utvecklingsvÀg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmÄga att lÀsa och förstÄ texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling frÄn analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling frÄn att anvÀnda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frÄgar oss ocksÄ slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Denna studie Àmnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och Ästadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfrÄga lyder:Vilka slags kriterier Àr avgörande för att kunna bestÀmma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillÀmpas?Som svar pÄ studiens huvudfrÄga kan följande slutsatser hÀrledas:? Att det rÄder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaförestÀllningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullstÀndiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kÀrnfull förestÀllning men ocksÄ en förstÄelse kring varför denna gruppering Àr viktig.? Att ett informationssystems kvalitet pÄverkar och pÄverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebÀr att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillrÀcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess dÀr grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock Àr begrÀnsad med hÀnvisning till tidsbrist..

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..