Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn de didaktiska frÄgorna, vad, hur och varför, undersöka hur verksamma lÀrare introducerar och arbetar med förstÄelsen för likhetstecknet i skolÄr 1. I litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom abstrakta symboler, styrdokument, Malmers inlÀrningsnivÄer, Vygotsky och likhetstecknet. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ mellanstora skolor med ca 60 elever och en liten skola med endast 10 elever, samtliga skolor ligger i mellersta Sverige.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod för min studie dÀr jag gjort intervjuer med sammanlagt fem lÀrare. GrundfrÄgorna för intervjun Àr hur lÀrarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen, vad de anvÀnder för material och uppgifter, hur de kontrollerar elevernas förstÄelse samt hur arbetet förÀndrats med tiden. Alla de intervjuade lÀrarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen i början av höstterminen nÀr eleverna just börjat skolan.

Skolan Àr ett omdebatterat Àmne i samhÀllet och i massmedia. Under de senaste Ären har en av de mest diskuterade frÄgorna i denna debatt varit lÀxornas vara eller icke vara. DÄ det inte finns krav pÄ att lÀxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte Àr att belysa hur matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver sitt anvÀndande eller icke anvÀndande av lÀxor i undervisningen. Den belyser Àven i vilken grad lÀxan anpassas utifrÄn individens behov och förutsÀttningar.

ABSTRAKTMatematiken bör vÀcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lÀra i de tidiga skolÄren fortfarande Àr stor, innehÄllet i matematikundervisningen Àr omvÀxlande och eleven fÄr aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolÄren.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder laborativ matematik i skolans tidiga Är. Resultatet av studien grundar sig pÄ intervjuer och observationer av tre lÀrare som undervisar elever i Är 1-3. Samtliga lÀrare i studien arbetar laborativt i nÄgon omfattning.Undersökningen visar att lÀrarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förstÄelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gÀllande sÀrbegÄvade eller/och begÄvade elever. FÄr de mer begÄvade eleverna tillrÀckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme frÄn dessa till nÄgon annan gruppering i klassrummet enligt lÀraren? Metodologiskt Àr denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstÄ begreppen inom det valda ÀmnesomrÄdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lÀrare diskuteras sedan ett framvÀxande resultat.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att lÄta lÀroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill ocksÄ fÄ en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig frÄn lÀroboken. VÄra resultat bygger pÄ litteraturlÀsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av tvÄ klasslÀrare och Ätta elever i Är tre. Eleverna Àr representativa bÄde vad gÀller genusperspektivet och vad gÀller olika prestationsförmÄgor. Resultaten frÄn vÄra klassrumsbesök Àr grundade pÄ kvalitativa undersökningar.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrare i Ärskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssÀttet. Studien innefattar en jÀmförelse mellan lÀrare som arbetar pÄ kommunala skolor och lÀrare som arbetar pÄ friskolor med Montessoripedagogik. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vid vilka matematiska omrÄden lÀraren vÀljer respektive vÀljer bort att anvÀnda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lÀrare urskiljer med laborativt arbetssÀtt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lÀrares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lÀrare frÄn kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhÄller sig till laborativt arbetssÀtt.

This master thesis, which has been carried out in collaboration with Fairtrade,investigates how sustainable development can be integrated in the mathematicaldiscipline in the Swedish upper secondary school. The study includedfindings on design and disposition, with sustainability themes relatedto Fairtrade. This since Fairtrade is going to use the study as a basis forthe development of an educational material. The results of the study areof interest to teachers and organizations that want to develop educationalmaterial that integrate sustainable development in mathematics education.The main focus of the study has been the teachers? preferences on dispositionand design.Semi-structured interviews were conducted with seven mathematics teachersin the Stockholm area.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Real-time systems are required to answer to external stimuli within a specified time-period. For this to be possible, the systems behaviour must be predictable. The use of active databases in real-time systems introduces unpredictability in the system, e.g. due to their use of active rules. The behaviour in active databases is usually specified in ECA-rules.

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan anvÀnda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssÀtt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill Àven i korta ordalag beskriva varifrÄn utomhuspedagogiken hÀrstammar och vilka positiva effekter den tidigare pÄvisats ha pÄ lÀrandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie dÀr jag har arbetat med samt studerat en grupp elever bÄde inomhus och utomhus. DÀrefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel dÀr jag har tagit upp mina observationer frÄn lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n vid en gymnasieskola ser pĂ„ matematikundervisningen, vad kvinnorna sĂ€ger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lĂ€rare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som anvĂ€ndes var observation av elevers arbete i grupp med att sjĂ€lva konstruera en matematikuppgift, enkĂ€t bland elever pĂ„ gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. EnkĂ€tresultat och intervjuer tyder pĂ„ att eleverna, sĂ„vĂ€l manliga som kvinnliga, i hög grad Ă€r nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet frĂ„n intervjuerna, tyder pĂ„ att det Ă€ven Ă€r intressant och lĂ€rorikt för eleverna att sjĂ€lva fĂ„ skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.