Sökresultat:
4184 Uppsatser om Nivćgrupp - Sida 39 av 279
Motivering till att göra en livsstilsförÀndring vid diabetes mellitus typ 2. : En litteraturstudie om patientens upplevelse.
Bakgrund: Diabetes Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem över hela vĂ€rlden och ökar i lĂ€gre Ă„ldrar. Idag Ă€r det drygt 387 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande Ă„ren. Ăkningen av sjukdomen och att den sjunker lĂ€gre ner i Ă„ldrar, beror pĂ„ att Ă€rftlighet, livsstil och att vi lever lĂ€ngre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgĂ„ en livsstilsförĂ€ndring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, dĂ€r 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.
Man föds inte till man, man blir det.
KönsrollsAbstrakt
Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin.
Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av
bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att
undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter -
vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer
och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det
eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i
tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken
(sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp
mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).
SköldpaddstÀnk och harpraktik
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhÄllanden i hem och skola pÄverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan pÄverka gruppkulturer sÄ alla elever fÄr ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskÀmnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut pÄ att jag lÀt eleverna i tvÄ elevgrupper dÀr jag Àr lÀrare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och dÀrefter utvÀrdera detta samt lÄta utvÀrderingen styra förÀndringar i lÀrarpraktiken. Informanterna lÀste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samlÀste kÀrnÀmnen och teknikprogrammets elever som inte samlÀste kÀrnÀmnen med nÄgon annan grupp.
Pedagogers bemötande av flickor och pojkar. En kvalitativ studie om uppmÀrksamhet och talutrymme i förskola
Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Ă
andra sidan pekade det sammantagna resultatet pÄ att flickorna fick mer positiv uppmÀrksamhet och mer tilldelat talutrymme Àn pojkarna.
? ? allting Àr ett samspel: Individen, gruppen, individen, gruppen? : FörskollÀrares dagliga arbete med att hantera balansen mellan det individuella barnet och barngruppen
Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.
En inblick i barnens lekv?rld. En kvalitativ intervjustudie som unders?ker en grupp f?rskolebarns perspektiv p? pedagogers delaktighet i den fria leken.
En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan
pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot
bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch
fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De
fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet
i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad
f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i
livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n
deras livsv?rld och erfarenheter.
HÄllfasthet pÄ lagat protesbasmaterial. Termoplast och varmpolymeriserad PMMA lagat med olika material och tekniker.
Syfte och nollhypotes:
Syftet med föreliggande studie Àr att testa hÄllfastheten hos lagat varmpolymeriserad
PMMA och termoplast med och utan monomervÀtning av ytorna som sammanfogas. Samt
jÀmföra termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA och termoplast lagad med
tillhörande lagningsmaterial. Nollhypotesen Àr att det inte finns en signifikant skillnad
mellan material och tekniker.
Material och metod:
30 stycken provkroppar i varmpolymeriserad PMMA och 40 stycken provkroppar i
termoplast tillverkades. Varje grupp bestod utav 10 provkroppar.
Prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med cochleaimplantat
Cochleaimplantat (CI) Àr ett hörselhjÀlpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsÀttning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat sprÄk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne Àven om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lÀgre resultat Àn de normalhörande barnen pÄ test avseende prosodisk produktion pÄ ord-, fras- och diskursnivÄ samt pÄ test som undersöker fonologiskt arbetsminne. GÀllande receptiv prosodisk förmÄga förekom inga signifikanta skillnader.
"Jag vill inte vara den dÀr tjocka mamman" : En studie kring kvinnligt kroppsideal under och efter en graviditet
Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .
Hur talar lÀrare om de nya kursplanerna i naturkunskap? : En studie baserad pÄ gruppintervjuer av lÀrare
Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap pÄ gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare talar om de nya kursplanerna och hur lÀrarna konstruerar kursen, eleverna och sig sjÀlva nÀr de fÄr tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts pÄ Àmnets syfte som Àr övergripande för hela naturkunskapen och pÄ kursen naturkunskap 1a1 vad gÀller centralt innehÄll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör lÀroplansteori och ?det professionella objektet?. LÀroplansteorin sammanfattas i de delar som Àr relevanta för studien och dessa Àr: lÀroplansformulering och makt, lÀroplanskoder, transformering av lÀroplanen och lÀroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via tvÄ gruppintervjuer av lÀrare.Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna konstruerade sig sjÀlva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir sÄledes ?mottagare?.
Samvariation mellan mÀngden pengar till fritid och nöjen och riskbeteende kring alkohol och narkotika bland ungdomar i GÀvleborg.
Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan hur mycket pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och narkotika., samt att se om det fanns nÄgon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod anvÀndes dÀr andelar med olika riskbeteenden jÀmfördes utifrÄn hur mycket pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall berÀknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt sÀkerstÀllda. Materialet som anvÀndes var en totalundersökning i GÀvleborgs lÀn bland gymnasieelever i Är tvÄ 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utstrÀckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utstrÀckning hade anvÀnt sig av narkotika.
Andningsfrekvensmönster efter submaximalt arbete hos varmblodiga travhÀstar
Studiens mĂ„lsĂ€ttning var att besvara tre frĂ„gestĂ€llningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter anstrĂ€ngning hos varmblodstravare med prestationsnedsĂ€ttning frĂ„n normalpresterande hĂ€star? PĂ„verkas andningsfrekvensmönstret efter anstrĂ€ngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Ăr koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvĂ€rdering av nedre luftvĂ€gsproblem?
Hypotesen var att travhÀstar med subkliniska luftvÀgsproblem i de nedre luftvÀgarna har en lÀngre ÄterhÀmtningsperiod efter anstrÀngning jÀmfört med friska hÀstar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes ocksÄ.
24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje hÀst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvÀgsendoskopi.
BÄlstabiliserande trÀning vid lÀndryggssmÀrta : En experimentell single-subject design studie
Bakgrund: Ospecifik lÀndryggssmÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjÀlp inom primÀrvÄrden. För lÄngvarig, ospecifik lÀndryggssmÀrta Àr trÀning ett förstahandsval och fokus har under det senaste Ärtiondet legat pÄ bÄlstabiliserande trÀning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserÀdsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen dÄ de spelar en roll i hur lÀndryggssmÀrtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smÀrta, self-efficacy och rörelserÀdsla samt funktionsnivÄ förÀndrades hos enskilda patienter med lÄngvarig, ospecifik lÀndryggssmÀrta under och efter en intervention i grupp med bÄlstabiliserande trÀning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).
En undersökning av grundlÀggande taluppfattning hos elever i Ärskurs 3
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.
En skola för alla : till vilket pris?
Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.