Sökresultat:
80 Uppsatser om Nivćgenerering - Sida 5 av 6
Kognitiva svÄrigheter i beslutsprocessen vÀsentliga för beslutstödssystem att stödja
Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.
Modellering och reglering av hyttgasnÀt
Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnÀtet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringssprÄket Modelica anvÀnds. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. Hyttgasen anvÀnds delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnÀtets konstruktion begrÀnsar inflödet av hyttgas till kraftverket.
IMPLEMENTERING AV PHONGLJUSSĂTTNINGI 2D-SPELMILJĂ
Under de senaste Ären har en ny trend inom spelindustrin uppstÄtt dÄ en stor del av spelen har gÄtttillbaka till de tvÄdimensionella miljöerna som var vanligare i tv-spelens barndom, detta tack vareatt mobiltelefoner och deras spel har tagit allt större plats pÄ marknaden och de Àr oftatvÄdimensionella pÄ grund av sin begrÀnsade hÄrdvara. De tvÄdimensionella spelen har enligttradition inte haft nÄgon dynamisk ljussÀttning, utan de har bestÄtt utav fÀrdig grafik medförutbestÀmda intensiteter vilket gör att spelen kan se platta ut.Men inom andra omrÄden av spelindustrin, framförallt tredimensionella spel, har utvecklingen avdynamiska ljussÀttningsmetoder kommit lÄngt. Problemet med dessa metoder Àr att de krÀverobjektens normaler, vilka normalt inte finns tillgÀngligt i tvÄdimensionella bilder.Idag Àr mobiltelefonerna kraftfulla och klarar av mycket tyngre berÀkningar Àn vad de gjorde förbara nÄgra Är sedan. DÀrför undersökte vi möjligheten att implementera dynamisk ljussÀttning i etttvÄdimensionellt spel pÄ androidbaserade mobiltelefoner. För att genomföra detta krÀvdes ocksÄ attvi undersökte metoder för att generera normaler för tvÄdimensionell grafik.För att ett fullstÀndigt spel skulle kunna skapas sÄ implementerades ocksÄ saker somkollisionshantering, artificiell intelligens och procedurell generering av banor..
Robotstudio för bearbetning
Projektet ProFlexA syftar till att automatisera gjutgodsrensning av stÄlgjutgods vid lÄgavolymer genom att anvÀnda ny adaptiv teknik sÄsom flexibla fixturer och gripdon samtkraftstyrning. Projektet bedrivs av Linköpings Tekniska Högskola och Lunds TekniskaHögskola med stöd av tre gjuterier i Mellansverige samt systemintegratörer och leverantörer.Automatisering av gjutgodsresning har lÀnge varit föremÄl för bÄde forskning ochkommersiellt intresse. Det finns idag fungerande lösningar frÀmst riktat mot aluminiumgodsoch högre produktvolymer.Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida Robotstudio, och mer specifikt desstillÀggsmodul Machining, var lÀmpligt för anvÀndning vid gjutgodsrensing. För att detta skallvara möjligt pÄ hÄrdare material krÀvs kraftstyrning, vilket finns som tillval i den tidigarenÀmnda tillÀggsmodulen.För att ha möjlighet att testa machiningmodulen och fÄ en uppfattning om vad Robotstudio Àrkapabelt till genomfördes först en sjÀlvstudie av programmet. Som delmÄl för instuderingengenererades en visuell robotcell enligt ett av ProFlexA:s tidigare koncept förgjutgodsrensning.
DSL-generering och grafisk representation
Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svÄrt, men kan ocksÄ vara nödvÀndigt. PÄ IdaInfront anvÀnder man sig idag utav XML-filer för att sÀtta upp konfigurationerna pÄ hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta vÀldigt stora och oöverskÄdliga samt att det inte finns nÄgon smidig grafisk representation pÄ hur de olika typerna hör ihop för att fÄ en enkel överblick, det Àr hÀr mitt examensarbete kommer in.Jag har skapat en prototyp pÄ hur man med ett domÀn specifikt sprÄk (DSL) kan ersÀtta XML syntaxen och pÄ sÄ sÀtt fÄ det mera lÀsbart och samtidigt göra en grafisk representation pÄ hur de olika noderna Àr kopplade till varandra.Jag anvÀnde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL dÄ det gav en bra grund samt att man fÄr olika hjÀlpverktyg sÄ som auto-complete förslag, fÀrgkodning, validering mm.För att fÄ fram en grafisk editor anvÀnde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som Àr en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade pÄ omkring 600 filer utifrÄn tvÄ filer med instÀllningar som jag modifierade.Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock anvÀnder sig IdaInfront av sÄ mÄnga noder per projekt sÄ det blir ganska snabbt svÄrt att se helheten i den grafiska editorn.
Framtagning av Arbetsprocess för Generering av Globala Elementblad med stöd av Digitala Underlag : ? Ett koncept med dagens programvaruportfölj för Scanias chassimontering
Scania verkar pÄ en global marknad med tillverkning pÄ flera orter och en förutsÀttning för att kunna garantera kvalité pÄ de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, Àr ett konsekvent tillÀmpat standardiserat arbetssÀtt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benÀmns pÄ Scania Àr en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssÀtt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssÀttet Àr relativt vÀl utvecklat mellan de verkstÀder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv sÄ förekommer det mellan olika enheter sÄvÀl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns dÀrför ett uttalat behov av att standardisera sÄvÀl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsÀtta och ta fram lÀttförstÄeliga elementblad med stöd av digitala underlag. DÀrmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.
Meningen : Konsten att skapa intryck och inneboende mening i varumÀrkesnamn
Bakgrund: Vikten av att vÀlja ett varumÀrkesnamn Àr stor. I marknadsföringslitteraturen finns det riktlinjer kring hur ett bra namn ska vara. Trots detta finns det ingen klarhet i hur riktlinjerna bör anvÀndas eller hur ett varumÀrkesnamnförslag faktiskt genereras.Problemformulering: Hur genereras ett meningsfullt och minnesvÀrt varumÀrkesnamn?Syfte: Att öka förstÄelsen för hur ett meningsfullt och minnesvÀrt varumÀrkesnamn kan genereras, genom att en namngenereringsmodell presenteras och utvÀrderas.AvgrÀnsning: Rapporten avgrÀnsas frÄn teori som handlar om att sammankoppla flera varumÀrken som exempelvis teorier kring varumÀrkesutvidgning och varumÀrkesportfölj behandlar.  Metod: En deduktivforskningsdesign grundad pÄ teorier kopplat till namngivning, vilka hÀmtades frÄn bÄde marknadsföringslitteratur och sprÄkvetenskapslitteratur, och sedan samanstÀlldes i en egen skapad modell.
FrÄn punktmoln till 3D modell. Generering av 3D-geometrier till projekteringsunderlag.
I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.
Modelleringsmetodik med handboken som pedagogiskt förmedlingsmedium.
FrÄn ett intresse för realism och krigets estetik kommer detta examensarbete. Det bestÄr av ett 3D-grafikst verk i form av en 3D-modell av vapnet Mp40 och ett pedagogiskt inriktat verk i form av en handbok. PÄ grund av rapportens tekniska natur du som lÀsare ha en del kunskap pÄ omrÄdet men för att hjÀlpa situationen finns en begreppsförklaring att tillgÄ i kapitel 3.6 Begreppsförklaring.Med aktuella metoder och programvaran Maya 2009 64-bit (Autodesk, 2008) skapades den högupplösta modellen utifrÄn tvÄ typer av referenser, profilbilden och förstÄelsebilden. Med hjÀlp av en omfattande referensdatabas kunde modellens realism och detaljrikedom bevaras. Genom olika processer skapades sedan den lÄgupplösta modellen för slutgiltig generering av normal map[1] och textur.
Associativ minnesinkodning: JÀmförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation
Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.
Menystyrd projektionsöverrÀkning och menystyrd besiffring av karta: en Arc/Info applikation
VÄrt examensarbete har resulterat i tvÄ menystyrda applikationer. En för projektionsöverrÀkning och en för generering av rutnÀt samt besiffring av karta. De ska ingÄ i Metria i Kirunas kartframstÀllning. För att skapa dessa applikationer har vi anvÀnt Arc/Info och dess programmerigssprÄk AML. Menyerna för projektionsöverrÀkning Àr enkla men vissa menyval medger avancerad anvÀndning .
För ett automatiserat Äterskapande av inbyggdasystems funktionella arkitektur frÄn kÀllkod ochprodukt data
?För ett automatiserat Ă„terskapande av inbyggda systems funktionella arkitektur frĂ„n kĂ€llkod ochprodukt data?Den ökade komplexiteten i inbyggda system inom fordonsindustrin tillsammans med de striktaresĂ€kerhetsrestriktionerna som infördes av ISO26262 standarden, krĂ€ver bĂ€ttre kunskap ochkĂ€nnedom om produktarkitekturen. Men, för befintliga produkter som inte var utvecklade enligt envĂ€ldefinierad arkitekturmodell, sĂ„ mĂ„ste en modell Ă„terhĂ€mtas.Syftet med detta examensarbete Ă€r att automatisera Ă„terhĂ€mtningen av funktionella arkitekturenför fordons inbyggda system, vilket Ă€r ett krav för mĂ„nga av ISO26262 aktiviteter. Dettaexamensarbete föreslĂ„r och beskriver tvĂ„ modeller för det inbyggda systemet i ett fordon, och visardess anvĂ€ndning för att bland annat generera anvĂ€ndarvĂ€nliga vyer. Ă
terhÀmtningen av modellernasker genom att tolka den inbyggda C-koden och bearbeta fordonets data sÄsom inblandadestyrenheter, deras adresser och CAN buss detaljerna.TvÄ modeller har föreslagits för att fÄnga den Äterskapade informationen om inbyggda systemet iett fordon: en produktmodell för inbyggda system och en mjukvaruarkitektur modell för deninbyggda mjukvaran.
Virtuellt byggande och produktmodellering: nytt stöd för produktionsprocessen
Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur lÄngt kan man komma med att införa tekniskt nytÀnkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den hÀr rapporten Àr att med ett produktionsstyrningsverktyg som Àr enhetligt med övriga aktörers sÀtt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher nÀr det gÀller effektivitet och produktivitet Àr att byggbranschen Àr organiserad pÄ ett orationellt sÀtt. Processen börjar med ett behov och fortsÀtter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergÄ till ett driftskede. Det kan jÀmföras med ett stafettlopp dÀr varje aktör springer sin delstrÀcka och mycket information förloras i vÀxlingarna.
UtvÀrdering av programvara/molntjÀnst för framstÀllning av ortofoton med UAS-data
Unmanned Aerial Vehicle (UAV) Àr en benÀmning pÄ en obemannad flygande farkost. UAV Àr en benÀmning för sjÀlva farkosten och dÀrför har Unmanned Aircraft System (UAS) tagit över eftersom det Àr ett begrepp som rör hela systemet som förutom flygfarkost innefattar start, landning, markstation och kommunikationslÀnk. Inom mÀtningsteknik Àr UAS ett relativt nytt begrepp och tekniken har sin historia mestadels inom det militÀra omrÄdet. Syftet med denna studie Àr att analysera samt utvÀrdera tvÄ programvaror och en molntjÀnst för bearbetning och framtagning av ortofoto frÄn UAS-data. De frÄgor som stÀllts inför arbetet Àr: kan en molntjÀnst ersÀtta ett avancerat datorprogram vid generering av ortofoton? Kan dessa datorprogram ge ett bra resultat utan hjÀlp av andra GIS-program? Vilket program Àr enklast att förstÄ och anvÀnda samt vilka Àr skillnaderna mellan programmen? Dessa frÄgor har besvarats genom anvÀndning av insamlat data och för att fÄ utvÀrderingen rÀttvis har dÀrför tre olika dataset skapats.
Det Kreativa veckomötet : Den homogena arbetsgruppens idégenerering
ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.