De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet Àr att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda sÀrskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet Àr fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstÄ vÀrlden och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger ocksÄ en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrÄn de intervjuades erfarenheter. Resultatet pÄminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man mÄste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjÀlp och att lÄta en grupp fÄ gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

Motivet till studien Àr intresse och nyfikenhet för att ta reda pÄ mer om hur lÀrare ser pÄ inkludering. Med kunskap dÀrom finns möjlighet att förstÄ vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att sÀrskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskap om hur grundskollÀrare med erfarenhet av inkludering ser pÄ inkluderande undervisning. Studien utgÄr frÄn begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar pÄ frÄgestÀllningarna vilka erfarenheter har grundskollÀrare av att undervisa elever enligt grundsÀrskolans lÀroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering? För att nÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats.

Idag implementeras det ofta stora affÀrssystem i organisationer för att effektiviseraverksamheten. En sÄdan implementering innebÀr stora förÀndringar för en organisationvilket inte alltid Àr helt oproblematiskt. Försvarsmakten har fÄtt motstÄ storapÄtryckningar frÄn riksdag, regering och media om att verksamheten mÄste effektiviserasoch att en stramare budget hÄllas. Detta ledde till införandet av affÀrssystemet ?PRIO?.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera de barriÀrer som uppstÄtt vidinförandet av PRIO.

Idag implementeras det ofta stora affÀrssystem i organisationer för att effektiviseraverksamheten. En sÄdan implementering innebÀr stora förÀndringar för en organisationvilket inte alltid Àr helt oproblematiskt. Försvarsmakten har fÄtt motstÄ storapÄtryckningar frÄn riksdag, regering och media om att verksamheten mÄste effektiviserasoch att en stramare budget hÄllas. Detta ledde till införandet av affÀrssystemet ?PRIO?.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera de barriÀrer som uppstÄtt vidinförandet av PRIO.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsÀtt utifrÄn mÄlsÀttningen en skola för alla i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. LÀrande och samhÀlle, Barn unga samhÀlle, Barn och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagoger ser pÄ mÄlsÀttningen en skola för alla och hur de arbetar utifrÄn den i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningar har gjorts pÄ specialpedagogers arbetsmetoder och hjÀlpmedel nÀr det gÀller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn mÄlsÀttningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika skolor samt utfördes det en observation.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsÀttningar för en inkluderande skola. Syftet Àr Àven att fÄ svar pÄ vilka ÄtgÀrder och lösningar som rektorer anser Àr av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi vÀljer att inrikta oss pÄ samverkansformer för inkludering av elever som övergÄr frÄn sÀrskild undervisningsgrupp, men Àven de elever som redan gÄr i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar vÀl eftersom studien baseras pÄ mÀnniskors egna uppfattningar.

Inkludering Ă€r starkt sammankopplat med mĂ„let om en likvĂ€rdig utbildning. ÄndĂ„ Ă€r inkludering inte helt sjĂ€lvklart i dagens skola och ses heller inte sĂ€llan som problematiskt att organisera för den enskilde lĂ€raren.Syftet med denna studie Ă€r att frĂ„n utsagor av lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsĂ€ttning samt se hur dessa pĂ„verkar planeringen av undervisningen. Studien Ă€r en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat Ă„tta lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i sĂ€rskolan.Resultatet frĂ„n intervjuerna visar att inkludering Ă€r ett komplext och svĂ„rtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig Ă„t och Ă€r beroende av flera faktorer.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄnga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstÄ dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har Àven varit att ta del av förskollÀrares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att fÄ ytterligare förstÄelse. Preciserade frÄgestÀllningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur gÄr barnen tillvÀga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollÀrarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservation och intervju med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i Äldern tre till fem Är samt tvÄ förskollÀrare.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som Àr anpassat för att köra pÄ moderna mobila enheter ute i fÀlt. Detta sÀtter krav pÄ systemet vad gÀller berÀkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer anvÀndes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjÀlpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutÀndan till ett koncept som klarade av de krav som stÀlldes pÄ systemet.