I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I den hÀr uppsatsen undersöks en gÄrd i Ljusdalsbygden i HÀlsingland som kallas UtigÄrden. PÄ gÄrden finns idag en byggnad som kallas mangelstugan dÀr mÄleri och tapeter frÄn 1806-1807 finns bevarat. FrÄgestÀllningen Àr nÀr, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet Àr att frÄngÄ generella förklaringar, lÀgga ett mer individuellt perspektiv pÄ en interiör och pÄ sÄ vis ge den ett mervÀrde. Arkivariska kÀllor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mÄn kartlÀgga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Debatten om det rimliga i att tillÀmpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och optionsprogram som ersÀttning för utfört arbete tycks Äterkomma varje vÄr i svensk massmedia. MÄnga undrar varför allt fler svenska företag vÀljer att följa denna trend, sÀrskilt som studier visar att nÄgot samband inte kan pÄvisas mellan prestation i form av mÄluppfyllelse och rörlig lön annat Àn med speciella förutsÀttningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som Àr styrande vid valet av lÀmplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sÀtt att öka insikten pÄ Àr att göra en djupstudie pÄ nÄgot lÀmpligt företag. Valet föll pÄ Investor, bland annat för att bolaget pÄ Ärets bolagsstÀmma beslutade anta ett nytt belöningsprogram.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

SyfteStudiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur ungdomar som fÄr nÄgon form av sÀrskilt stöd i no-Àmnena, upplever skolans stödinsatser. Studien söker svar pÄ följande frÄgor:? Vilket sÀrskilt stöd upplever elever i Är 9 i grundskolan att de fÄr i no-Àmnena?? Vilka fördelar och nackdelar ser eleverna med det sÀrskilda stödet i no-Àmnena?? Hur kan skolan tillvarata elevernas eventuella önskningar för att bÀttre kunna tillgodose deras behov?Metod Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade samtalsintervjuer har anvÀnts. Sju grundskoleelever i Är 9 har bidragit med sina upplevelser, sina livsvÀrldar. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i en fenomenologisk livsvÀrldsansats.Resultat Eleverna i studien gör ingen distinkt skillnad pÄ stöd och sÀrskilt stöd.

Byggandet mÄste bli mera hÄllbart. Bostadssektorn stÄr för en stor del av koldioxidutslÀppen och energianvÀndningen. KemikalieanvÀndningen i byggbranschen Àr omfattande. Det har inte alltid varit sÄ. Dessa förÀndringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika uppförandekoder ser ut kring anvÀndningen av smartphones samt hur olika generationer tar till sig och resonerar kring dessa uppförandekoder. Smartphones Àr det definierade nya mediet som mÀnniskor bÀr med sig och anvÀnder överallt. AnvÀndningen av smartphones Àr stadigt ökande och har i viss mÄn ocksÄ tagit över de traditionella mediernas roll som det centrala mediet. Det breda antagandet av smartphones visar att vi troligtvis mÄste ompröva vÄra idéer om vad som anses vara anstÀndigt uppförande kring mobiltelefonen.Jag har utgÄtt frÄn sociologiska teorier eftersom de intresserar sig av medierna som samhÀllsfenomen och hur mÀnniskor anvÀnder medier för att samspela med varandra, samt medieteorier eftersom de har identifierat ett samband mellan medieanvÀndning och socialt beteende.Empirin till studien hÀmtades genom tvÄ fokusgruppsintervjuer, en Àldre- och en yngre generation. Den Àldre generationen kunde ge en bra jÀmförande bild av hur det var förr och hur de ser pÄ fenomenet smartphones idag.

LÀsvanor Àr ett Àmne som debatteras hett i medierna. Sviktande lÀsförmÄga och ett ökat antal underkÀnda niondeklassare i svenskÀmnet gör studien relevant för de stÀndigt ökade kraven pÄ lÀsförmÄga. Det finns dÀrför ett allmÀnt intresse att veta vad det Àr som vÀcker ungdomars lust att lÀsa. Genom förstÄelse för vad som vÀcker lÀslust och förebyggande arbete kan lÀrare arbeta för att vÀnda den negativa trenden, och dÀrmed fÄ fler lÀsande ungdomar. Syftet med studien Àr att Ä ena sidan undersöka lÀrares uppfattningar om hur man skapar lusten att lÀsa skönlitteratur och Ä andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det Àr som framkallar deras lust att lÀsa.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas pÄ mÄnga olika sÀtt, exempelvis genom oro, frustration, kÀnsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta pÄverkas vÄra vÀrderingar och referenser, nÄgot vi kanske inte uppfattar förrÀn vi ÄtervÀnder till hemlandet och inser att vi blivit frÀmlingar. Det Àr lÀtt att tro att det inte innebÀr nÄgra problem att Äterkomma hem igen. MÄnga faktorer hinner dock förÀndras under tiden expatrien Àr borta, kanske mestadels smÄsaker vilka kvarvarande mÀnniskor inte ens lÀgger mÀrke till.

Antalet företag som köper fÀrdiga standardsystem istÀllet för att utveckla ett eget har ökat de senaste Ären. Det största problemet med standardsystem Àr att det inte Àr anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebÀr att viss anpassning av bÄde system och verk-samhet Àr nödvÀndig.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tvÄ systempaketsimplementatörer ser pÄ verksamhetsutveckling. För att uppfylla vÄrt syfte, Àmnar vi att besvara följande fyra frÄgor.Anser systempaketsimplementatörerna att det Àr företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten lÀggas pÄ kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de bÄda systempaketsimplementatörerna att det Àr bÀttre att fÄ kunderna att jobba med mer standardiserade processer istÀllet för att anpassa systemen? Hur bidrar de bÄda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?Eftersom vÄrt syfte gÄr ut pÄ att ta fram implementatörernas Äsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod Àr för att vi avser studera respondentens syn pÄ sin egen roll i utvecklingsarbetet.