Syftet med denna uppsats Àr att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjÀlp av frÄgorna; hur har den politiska inriktningen i USA pÄverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? PÄ vilket sÀtt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mÄl har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod anvÀnds eftersom den Àr inriktad pÄ att se förÀndringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgÄr frÄn de tvÄ begreppen makt och diskurs som bÄda pÄ olika sÀtt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, frÄn Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengÀld har dessa presidenter i valen fÄtt den kristna högerns röster.

År 2006 började nya regler inom livsmedelshanteringen att gĂ€lla inom hela EU. Den nyalagstiftningen stĂ€ller högre krav pĂ„ verksamhetsutövaren och alla mĂ„ltidsverksamheter mĂ„steha ett anpassat egenkontrollprogram grundat pĂ„ HACCP och söka nytt godkĂ€nnande somgĂ€ller hela verksamheten.Den svenska livsmedelslagstiftningen har Ă€ndrats under Ă„rens lopp. FrĂ„n och med Ă„r 2006 harvi en ny livsmedelslag som i grunden Ă€r gemensam för EU.Undersökningen Ă€r en fallstudie dĂ€r syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar som finns kringprocessen med att utforma ett egenkontrollprogram enligt den nya livsmedelslagstiftningen.Den ansvariges uppfattning om egenkontrollen och de krav som stĂ€lls pĂ„mĂ„ltidsverksamheten samt hur de har gĂ„tt tillvĂ€ga i sitt arbete utgjorde vĂ„rt ?fall?. Intervjuergenomfördes med den som var ansvarig för utformningen av egenkontrollprogrammen pĂ„ fyragymnasieskolor i Göteborgs stad.I resultatet presenteras intervjuerna var för sig vilket följs av en sammanfattning dĂ€rverksamheternas mest framtrĂ€dande likheter och olikheter redovisas.

This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Att vÀnta och föda barn under tonÄren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förÀndringar och det har Àven visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att mÄ psykiskt dÄligt Àn Àldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra lÀnder som skiljer sig sociokulturellt frÄn Sverige vilket medför att det kan vara svÄrt att applicera resultaten hÀr. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur barnmorskor stödjer tonÄringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts Ät förhÄllandet mellan kreativitet ochkontroll. Forskning inom omrÄdet pÄvisar motstridiga resultat, somliga pÄstÄr att kreativitetkan hÀmmas av kontroll, medan andra hÀvdar att kontroll kan frÀmja kreativitet. FrÄn ettstyrningsperspektiv Àr det viktigt att förstÄ vad ledare kan göra för att pÄverka kreativiteten,men ledarens roll i denna kontext Àr relativt outforskad. Syftet med uppsatsen Àr att utforskahur ledare kan pÄverka anstÀlldas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativundersökning utfördes pÄ ett företag dÀr de anstÀllda förvÀntades vara kreativa ochframbringa nya tekniska lösningar pÄ problem som kunder efterfrÄgade.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

I dagens samhÀlle efterfrÄgas nÀrproducerad och smÄskaligt tillverkad mat allt mer. För att gÄ detta ökade behov till mötes behövs fler smÄskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar pÄ landsbygdsutveckling och smÄskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas frÀmsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge pÄ hur en utbildning kring livsmedelssÀkerhet kan anpassas efter smÄskaliga producenters behov, dÄ producenterna upplevde att de Àr i behov av kompetensutveckling. Syftet var att pÄ uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssÀkerhet skulle kunna anpassas efter smÄskaliga producenters behov.

Denna c-uppsats Àr en fallstudie som behandlar barns sprÄkutveckling i förskolan med koppling till Före Bornholmsmodellen. Syftet var att undersöka hur pedagogerna uppfattar barns sprÄkutveckling i förskolan och hur stor betydelse den har för den allmÀnna utvecklingen, som sociala aspekter. Vidare att studera hur de arbetar enligt Före Bornholmsmodellen pÄ förskolan och vilken betydelse det arbetet har för barnens sprÄkutveckling och framsteg. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna i syftet har jag genomfört observationer och intervjuer. Analys av intervjumaterialet har skett enligt den fenomenografiska analysmetoden.

This study in the subject of forest planning is made for Sveaskog and its aim is to develop tools that prognosticate outcome in terms of volumes per sort from not yet cut forest stands. The degree of detail is just to get reliable results for at least one months volumes, for Sveaskogs own forestland in the market region of Norrbotten that is about 100 000 m3fub. The course of action to accomplish this is regression analysis and the data consists of cut tracts on own forestland in Norrbotten during the years 2006, 2007 and 2008. That is a little more than 4 million m3fub. Two tools were made.

VÄrt examensarbetes syfte Àr att fördjupa oss i vad förskollÀrare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans lÀroplan och Skollagen nÀmner inte begreppen en enda gÄng och vi vill skapa oss en förstÄelse om varför det talas sÄ mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare i vÀstra Sverige.I vÄrt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar pÄ att ett fÄtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten dÀr de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har bÄda gjort vÄr slutpraktik pÄ ett stÀlle dÀr vi anser att de arbetar mycket med inkludering, sÄ som vi tolkar deras arbetssÀtt.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svÄrt för mÄnga och speciellt förÀldre. Har eller fÄr man Àven en kognitiv nedsÀttning blir detta i stort sett omöjligt utan hjÀlpmedel.MÄlet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjÀlpmedelför att underlÀtta vardagen för Àldre med funktionsnedsÀttning och personer med kognitivanedsÀttningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning dÀr anvÀndarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sÄgs hos mÄlgruppen under förstudierna var att kunnakontakta nÀrstÄende och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta anvÀndesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, pÄminnelser samt tids- och ekonomihjÀlpmedeli analog eller digital form.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjÀlpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivÄer i skolan. LÀrarutbildarna Àr de som undervisar morgondagens lÀrare och rapportens syfte Àr att redogöra deskriptivt hur lÀrarutbildare resonerar kring anvÀndandet av digitala presentationer i förelÀsningar vid lÀrarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten Àr Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv dÀr bÄde teorin ses utifrÄn ett kulturanalysperspektiv, men ocksÄ som ettkunskapsinhÀmtningsperspektiv. Perspektivet stÀlls mot Gustafssons teori om motsprÄk.90% av lÀrarutbildarna anvÀnder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaförelÀsningar vid lÀrarutbildningen i X-stad och att det finns tvÄ huvudargument för detta.Det första Àr för studenternas skull och det andra Àr för den egna lÀrarens skull.Underliggande faktorer till anvÀndandet Àr att det digitala hjÀlpmedlet Àr ett stöd för minnet och strukturen för lÀraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv Àr en av motiveringarna för anvÀndandet liksom tillgÀngligheten av förelÀsningsmaterialet före och efter förelÀsningen.

Detta arbete handlar om att undersöka hur vi kan anvÀnda oss av det visuella i ett spel för att motivera till samarbete och locka till gemenskap. VÄrt intresse lÄg i att undersöka kring tanken med att inte tÀnka sig ett spel som enbart en passiv flykt frÄn verkligheten, utan som ett verktyg som kan anvÀndas till att motivera till samarbete. Det spel som vi valt att utveckla var bestÀmt att vara anpassat för barn runt 10-Ärs Älder. Vi valde att anvÀnda oss av en metod som heter Layered Elaboration för att lÀra kÀnna vÄr mÄlgrupp tydligare, samt fÄ idéer och inspiration till hur vi kan anpassa ett spel för denna mÄlgrupp. Efter att vi haft en workshop tillsammans med barnen pÄ en skola, dÀr vi lÀt barnen rita vad de kom att tÀnka pÄ kring olika teman de fÄtt, utvecklade vi en spelbar prototyp som vi sedan lÀt barnen pÄ samma skola testa för att fÄ en utvÀrdering.