Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.

Masonites flexibla byggsystem, Àr ett byggsystem utvecklat av Masonites Beams AB för flervÄningshus, bostÀder och kontor i trÀ.  System Àr anpassat sÄ att det i största möjliga utstrÀckning gÄr att anvÀnda sig av prefabricerade element direkt frÄn fabrik, för att sedan hopfogas med mekaniska förband pÄ byggarbetsplatsen.Masonites förslag pÄ en infÀstning mellan bÀrande vÀggar Àr utformad som en montagedubb vilken förs ned i ett hÄl i underliggande vÀggelement. Montaget av dubben fungerade inte önskvÀrt, och det finns tveksamheter i montagedubbens förmÄga att ta upp vindinducerande krafter.Examensarbetet syftar till att utforma och dimensionera ett nytt vÀggbeslag till Masonites flexibla byggsystem dÀr snabbt montage av beslaget Àr viktigt. Iden Àr att sÄga en kontinuerlig slits i vÀggelementen som man sedan fÀster plÄtar som skruvas fast i det övre- respektive det undre vÀggelementet. Skruven som anvÀnds Àr en sjÀlvborrande skruv för att slippa förborrning av plÄten och vÀggelementet.Reglerna i Eurokod 3 och 5 ligger till grund för berÀkningarna av beslaget och lastnedrÀkningen av ett 8-vÄningshus Àr enligt BKR. LÀmplig indata till lastnedrÀkningen gjordes i samrÄd med erfaren konstruktör och inblandade i MFB frÄn Masonite.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn en dokumentanalys med syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien Àr socialisation och inklusion och det Àr Àven utifrÄn dessa vÄr frÄgestÀllning utgÄr ifrÄn. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vÄrt material fann vi tvÄ kategorier för inklusion och tvÄ för socialisation. Kategorierna för inklusion Àr Med barnet i fokus, dÀr vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, dÀr innehÄllet tar upp vikten av mÀnniskors deltagande i barnavÄrdsÀrenden och i samhÀllets olika system.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

I Sverige föds ca 90 000 barn per Är och cirka 10 % behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara mÄnga, men vanligt Àr att barnen som drabbas, Àr för tidigt födda och dÄ Àr extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda pÄ pappans upplevelse att vÄrda sitt barn pÄ en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehÄllsanalys som metod valdes.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse kring hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhÀllet. Vidare har Àven syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som nÄgon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestÄende av sex djupintervjuer. Dessa ufördes pÄ fem kvinnor och en man pÄ en högskola i södra Sverige, Äldern varierade mellan 20-26 Är. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade Àven en stark etnisk identifikation.

I en militÀr domÀn arbetar underrÀttelseledarna med olika radaruppgifter. De Àr domÀnexperter, det vill sÀga de har en stor kunskap inom sitt yrkesomrÄde. Inom omrÄdet finns Àven andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella grÀnssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete Àr att undersöka huruvida ett rollbaserat grÀnssnitt Àr att föredra vid arbete i domÀnspecifika och tidskritiska miljöer.

Uppsatsen behandlar hur tvÄ organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjÀlp av en artefakt. De tvÄ organisationerna Àr Marinmuseum och TuristbyrÄn dÀr deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot mÄlgruppernas mÄlsÀttningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet Àr att förmedla förstÄelse för hur organisationerna idag anvÀnder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat pÄ intervjuer och observationer. HuvudfrÄgorna i vÄr studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de tvÄ olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbÀttra koordinationen i det fall dÄ de anvÀnder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primÀr informationsplats? Hur kan denna artefakt ersÀttas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmÄgor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar mÄnga positiva egenskaper som vid digitalisering mÄste tas hÀnsyn till.

Mycket resurser lÀggs idag ner för att uppmuntra till ett hÄllbart agerande, men det Àr lÄngt ifrÄn bra och pÄ mÄnga omrÄden finns brister. Inom turismnÀringen har resenÀrer inte alltid tillrÀckligt med kunskap om hÄllbart resande. Informationsspridning Àr dÀrför viktigt och researrangörer Àr en grupp som kan pÄverka resenÀrerna dÄ de har en direktkontakt med dem. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att utreda pÄ vilka sÀtt information om hÄllbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Syftet Àr Àven att se hur vÀl denna information stÀmmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer.

SAMMANFATTNINGDe nÀrstÄende har en betydelsefull uppgift i vÄrden av svÄrt sjuka personer, men det Àr vanligt att de nÀrstÄende inte har tillrÀckligt med kunskaper och Àr inte förberedda pÄ den nya situationen. VÄrd i livets slutskede Àr ofta beroende av stora insatser frÄn nÀrstÄende och det Àr dÀrför viktigt att vÄrden utformas tillsammans med de nÀrstÄende och att deras önskemÄl beaktas sÄ lÄngt det Àr möjligt. Den palliativa vÄrden har ett grundlÀggande helhetsansvar för bÄde patient och nÀrstÄende och det stÀlls stora krav pÄ sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vÄrd. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angÄende behov hos bÄde patient och nÀrstÄende. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och nÀrstÄende för att Ästadkomma en sÄ god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till nÀrstÄende som vÄrdar en person i palliativt skede som Àr ansluten till avancerad sjukvÄrd i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har anvÀnts.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mÄngt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten Àr en i raden av föremÄl som Àr uppmÀrksammat för en debatt med Svenskt NÀringsliv som företrÀdare. Med anledning av detta har det pÄgÄtt en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hÀnt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jÀmförelser mot Sverige och fÄ en förstÄelse för hur revisionsbyrÄer och deras klienter kan pÄverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att fÄ deras aspekter samt deras förvÀntningar utifrÄn problemet.