Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio Ären. VÄrdyrken anses vara bland de arbeten som Àr mest tyngda av stress. LÄngvarig stress kan ge individen fysiska sÄvÀl som psykiska problem och kan leda till utbrÀndhet. För att kunna faststÀlla en god och sÀker vÄrd krÀvs stressförebyggande ÄtgÀrder, eftersom kraven pÄ sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Syftet med denna rapport Àr att nÄ kunskap om hur fritidspedagoger kan arbeta för att skapa trygghet, vÀnskap och verka för en inkluderande miljö inom skolan och fritidshemmet. Rapportens tillÀmpade insamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer i syfte till att samla in bred data. Just denna metod valdes för att kunna ge fritidspedagogen möjlighet att ge sÄ uttömmande svar som möjligt under intervjutillfÀllet. Inför intervjuerna hade fÀrdigbestÀmda frÄgeomrÄden skapats, medan de efterföljande följdfrÄgorna tillÀts variera beroende pÄ de svar som gavs. Antalet informanter som stÀllde upp för att intervjuas var Ätta stycken.

The aim of this essay is to examine how two different schools in SödertÀlje municipality are working to include and integrate newly arrived high school students in the subject Swedish as a second language. I will do a comparative study in which I study the teachers? completely opposite way of working to integrate newly arrived school students in the subject Swedish as a second language. I have used a qualitative method where I have conducted interviews. My main theory is Peder Haug's (1998) theory.

1945 bildades FN i kölvattnet av andra vÀrldskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella sÀkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fÄtt mer komplicerad karaktÀr och krigföring Àndrat skepnad. PÄ sÄ sÀtt Àr FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger pÄ att konflikter Àr mellanstatliga. Den uppfattningen överensstÀmmer med realismens perspektiv dÀr stater ses som den viktigaste aktören ? det vill sÀga att statens suverÀnitet inte fÄr krÀnkas.

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one.The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems.In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

NÀr ett företag befinner sig i kris Àr ledarskapet viktigare Àn nÄgonsin, en av de större kriser som ett företag kan hamna i Àr turnaroundfasen. En fas dÀr ledningen Àr i behov av en drastisk förÀndring för att kunna vÀnda företaget. Personen som försatte företaget i denna kris saknar möjligen bÄde kunskap och legitimitet för att vÀnda företag till en positiv riktning och det kan istÀllet bli aktuellt med en nyrekrytering. Dessa rekryteringar sköts oftast inte av företagen sjÀlva utan ansvaret delas mer eller mindre med rekryteringsföretag som specialiserat sig inom chefsrekrytering. Problematiken kring en nyrekrytering Àr att definiera vilka attribut och faktorer som Àr viktiga hos den nya ledaren.

Patienten med demens behöver vÄrdas av personal med erforderlig utbildning. OmvÄrdnaden av dess patienter Àr i högsta grad lika viktig som den medicinska vÄrden. I syfte att belysa omvÄrdnad som förebygger och ÄtgÀrdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom anvÀndes en systematisk litteraturstudie. IntresseomrÄdet definierades och en frÄga stÀlldes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgrÀnsning av artiklar, faststÀlldes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrÄn kvalitet och bevisvÀrde.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

Inkludering Àr en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebÀr Àr komplex och varierar frÄn skola till skola. Syftet med vÄr studie Àr, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan pÄverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer pÄ en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i relevant litteratur och forskning dÀr vi utgick ifrÄn specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad sjÀlvbild och de kÀnde inte att de utvecklades inom matematiken. FrÄn elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

MÀnniskan anvÀnder mer resurser Àn vad vi kan tillhandahÄlla och reproducera. Syftet med denna studie Àr att undersöka om spelifiering - anvÀndandet av speldesignelement i icke spelsammanhang - motiverar personer att minska sin energiförbrukning i hemmiljö. För att studera detta anvÀnder denna studie forskningsbaserad design och designbaserad forskning som metodik, detta genom att designa en prototyp grundat i teori om hur spelifiering kan anvÀndas i en hÄllbarhetskontext och hur mÀnniskor motiveras. En prototyp pÄ en applikation utvecklades och baserades pÄ ett antal energispartips som anvÀndaren kunde bocka av nÀr de var utförda. I applikationen kunde anvÀndare gemensamt rÀkna antal utförda moment, samt fÄ en översikt pÄ sin egna och andra anvÀndares prestationer.

Karlsson, Emma (2006). Tanken Àr god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av sÀrskoleelever i grundskolans senare Ärskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar Àmnet en skola för alla och mera specifikt förestÀllningar om inkludering av sÀrskoleelever i en grundskola för de senare Äldrarna, Ärskurs 7 - 9.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.