Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

This essay will discuss consumption as a strategy for creating one?s identity for persons with visible disabilities. Along with this, questions asked and answered are concerning how lack of inclusion in the fashion industry affects the informants? consumption of clothes and how the informants discuss identity in relation to their disability. Compulsory able-bodiness (McRuer, 2006) is a main theory that will influence both the discussion and the results.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur man pÄ en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare Àr det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra pÄ skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras Àr, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvÄngssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlÀrningssvÄrigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga pÄ den neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningen ADHD som Àr den vanligaste. StÀmplingsteorin har anvÀnts i studien dÄ den Àr högst aktuell pÄ grund av att man Àn idag stÀmplar individer utifrÄn vad man anser vara normalt eller avvikande.