SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

      Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vÄrdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats dÀr studiens empiriska material har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom bÄde kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att dÀrefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien pÄvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i mÄnga fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befÀster en tydligt definierbar utsatthet..

Bakgrundsdelen avhandlar den stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares Ă„sikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likvĂ€l som föresprĂ„kande forskares syn pĂ„ detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de fĂ„r i praktiken, sett ur mĂ„nga olika perspektiv. Genom att sammanstĂ€lla olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, vÀcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken instÀllning tvÄ representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville fÄ en bred bild, som beskriver mina informanters instÀllning ur sÄ mÄnga aspekter som möjligt och anvÀnde mig dÀrför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger pÄ de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stÀmpling.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige sÀger sig anvÀnda tekniker inom ramen för KBT finns det begrÀnsad forskning om dess effektivitet. UtifrÄn tvÄ studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrÄn kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala fÀrdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkÀtstudie. För att fÄ mer djup i materialet genomfördes ocksÄ en intervjustudie.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Titel: Undervisning pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ? Ätta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivÄ (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie Àr ett försök att fÄnga in och beskriva de diskurser som rÄder bland lÀrare som undervisar pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt och den rÄdande diskursen pÄ fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förstÄelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan ges möjlighet att prestera utifrÄn faktisk förmÄga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar pÄ att det rÄder en relativt stor samstÀmmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna pÄ de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhÄllningssÀtt prÀglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan innebÀra för eleverna.

Syftet med arbetet Àr att belysa det behov av hjÀlp och insatser som skolorna anser sig behöva för att pÄ bÀsta sÀtt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvÄrigheter. Vi valde att intervjua Ätta personer, vilka möter dessa barn pÄ ett eller annat sÀtt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av bÄde pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas pÄ flera skolor samt att diagnosen inte sades ha nÄgon betydelse för insatserna för dessa barn..