Syftet med denna litteraturstudie är att granska och sammanställa kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att därigenom på samhällsnivå söka öka förståelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte är att redovisa de behandlingsmetoder som tillämpas idag för att söka förbättra sättet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom är ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstånd utan några direkt utmärkande fysiska drag men med stora svårigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt påverkade kognitiva och kommunikativa förmågor. Resultaten visar på vikten av att en diagnos ställs för att rätt hjälp ska kunna erbjudas individen och då öka möjligheterna till ett självständigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos ställs och att mer resurser och forskning behövs inom området behövs..

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen.

Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

Beröringsmetoder och massage har använts under tusentals år och i många olika kulturer för att uppnå lugn och ro. På senare år har intresset för beröringsmetoder i vård och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsättning kan beröringen minska och då uppstå en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter på personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda på fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra.

I den här uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande är under utveckling och därmed också relativt outforskat. Syftet är att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen på yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rätta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vård, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkända och accepterade på organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnått legitimitet?Uppsatsen är av kvalitativ karaktär men vid datainsamlingen har jag använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Delaktighet är ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, främst positiva personegenskaper och underlättande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vårdare på en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsättningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathållning, städ/tvätt och ekonomi. Studien genomfördes med hjälp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frågor. Resultatet visade att vårdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, då självbestämmandet och engagemanget är stort. I mathållningen har brukarna självbestämmande, men de väljer att inte vara delaktiga.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhället, har resulterat i att vården i större utsträckning än tidigare möter personer med detta funktionshinder. Finns det problem som kan uppstå i bemötandet av patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga patienter? Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av patienter med utvecklingsstörning i vården. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie, och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgående problematik kring kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter med utvecklingsstörning.

Människor som på grund av ett funktionshinder, som t ex synskadade, varit utestängda från information och tjänster, har genom Internet fått nya fantastiska möjligheter. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, klarar man nu självständigt via webben. Eftersom det mesta av innehållet på webben skapas med författarverktyg, spelar dessa verktyg en kritisk roll för att försäkra att innehållet på webben är tillgängligt för alla. Problemet idag är att detta inte är fallet. Vi har gjort en fallstudie för att undersöka hur ett valt författarverktyg stödjer produktionen av tillgängliga webbsidor för synskadade.