Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Bakgrund: Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt.Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.Metod: Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.Resultat: Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden..

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Studies show that some pupils with ASD (autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas fritid för livsträning.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

The basic principle of the integrated school according to the Salamanca Declaration is that all children, whenever possible, should be taught together, regardless of any difficulties or diversity. It has been shown that students with neuropsychiatric disorders are having much more difficulties to achieve the targets than the average student. Pupils with neuropsychiatric syndrome will always be present in school and we who are working in the business must be better at learning to adapt to them so that they too can achieve proficiency in school.Mathematics is perhaps the topic that Swedish students generally have most problems with,and it will not obviously be easier if you have some form of neuropsychiatric disability.In our future role as special education teachers, we will mentor and support other teachers in the complex educational environment that exists today. The aim that has been built up is thus partly to explore how mathematics teachers work with included students with neuropsychiatric disorders, as well as how teachers wishing to become supervised by specialeducation teachers in mathematics. The study is conducted from a sociocultural perspective.A sociocultural perspective on learning means that all people are learning all the time in social settings.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande..

The purpose with this study was to investigate how parents experience their situation in life, having personal assistance at home to support their small children with disabilities. Different areas were investigated. What made them apply for personal assistance? How does the support affect the family and their parenthood? What would it mean if their children would not have personal assistance? The study was made using a qualitative method and the material was gathered through interviews. A combination of symbolic interactionism and system theory were used as theoretical perspectives.