Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på:-          Positiva och negativa aspekter-          Feedback-          Matens och kökets betydelse för organisation och intagnaDatainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval.I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv.Positiva aspekter:-          Social gemenskap med medarbetare och intagna-          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna-          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagningNegativa aspekter: -          Stress-          Tunga lyft-          Bristfälligt chefsstöd-          Gränssättning mot intagnaKökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt.Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar. .

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.

Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frågeställningarna: Vad var syftemålet med kinamissionen, utifrån vilka villkor arbetade missionärerna, hur såg fältverksamheten och missionärsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur såg det ?Vardagliga livet? på en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför såg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmängden var primärt syftemål, att uppdragsvillkoren utgick från medlems-och missionsfordringar, att fältverksamheten bedrevs på 13 huvudstationer av totalt 32 missionärer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskänslor och negativa värderingar och att detta även gäller det enskilda missionärsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras är även: att de negativa värderingarna bl. a. är resultatet av dåligt anpassade medlemsfordringar i förhållande till landet och dess situation, att tröttheten bl.

Denna fallstudie behandlar USA:s negativa ställningstagande till Kyoto-protokollet. Syftet är att utreda och analysera vilka olika faktorer som kan tänkas ha legat till grund för den ändrade inställning som landet intog efter att George W. Bush hade tillträtt som president 2001. Både systemfaktorer och inrikespolitiska faktorer tas i beaktande och hela studien tar George W. Bushs person som utgångspunkt.

Syftet med vår studie är att studera förhållandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vi ämnar också studera effekten av analytikernas uttalanden på företagens aktiekurser. Därmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi använder en kvantitativ studie, där vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vidare användes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

SammanfattningBakgrund: I Sverige utexamineras årligen drygt 4000 nya sjuksköterskor från en utbildning som kombinerar yrkesexamen och akademisk examen. Den första tiden i yrket kan upplevas påfrestande och stressig. Det är under denna tid som stöd är av stor vikt. Sjuksköterskans kliniska utövande och ansvars-område, omvårdnad, beskrivs som ett vitt begrepp med många dimensioner.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under det första året inom somatisk vård.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Patricia Benners modell har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad under deras första år.

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.