I denna uppsats undersöks hur ränteförändringar påverkar hushållen. Den valda faktorn för att mäta hur hushållen påverkas av räntor är skuldkvoten, denna visar nivån för de svenska hushållens skuldsättning relativt den disponibla inkomsten. Hushållens skuldsättning beror på flera faktorer men i rapporten undersöks endast hur skuldkvoten är relaterad till räntenivåerna i Sverige. Uppsatsen granskar befintlig litteratur och använder ett analytiskt systemsynsätt där komponenter som räntor och skuldkvot förklaras från helheten - Sveriges ekonomi, eller mer definierat Sveriges penningpolitik. Genom att jämföra dessa delar kvantitativt, kan slutsatser dras om att låga räntenivåer tycks ha ett samband med en hög skuldkvot och skuldsätter de svenska hushållen till riskfyllda nivåer.

I denna uppsats kommer jag att behandla Karl XII och hur denne har framställts i läroböcker från 1884-2003. I min uppsats har jag valt att behandla 14 läroböcker, som i sin tur jag delat upp i tre stycken epoker: Epok I, Epok II och Epok III. Analysen i sin tur har utgått i från tre teman. Vilket jag med hjälp av ett diskursanalytiskt förhållningssätt försökt redogöra kring hur författarna framställt Karl XII, hans personlighet, centrala skeenden samt värdeladdade ord kring Karl. Analysen kommer fokusera på uttalanden från författarna som kan anses vara värderande, samt koppla författarens ställningstagande och sedan se om det stämmer överens med den rådande historieforskning som gällde när läroboken skrevs.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ.

Frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess påverkan på personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats är att undersöka om frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag påverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats används teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen är baserad på en enkät som skickades ut till samtliga anställda på företaget.

Den 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter.

Inom anestesiverksamheten ställs det höga krav på att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsäker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal påverkan på säkerheten som för välbefinnandet av de som vårdas i operationssalen och för de som arbetar där. Den tidigare forskningen har påvisat att arbetsklimatet har stor inverkan på hur anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det är relaterat till stress, utbrändhet samt att det finns en patientsäkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för anestesisjuksköterskor. Studiens syfte är att beskriva anestesisjuksköterskans arbetsmiljö.

Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lärare och elever. (The puzzle of meetings.

Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har ända sedan utgivningen 1996 varit föremål för en stor debatt inom flera akademiska fält. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes på våren 2003 pånyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrån en diskursteoretisk utgångspunkt jämfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för västerländska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig åt i sina respektive identitetskonstruktioner, där Huntington strikt fokuserar på religionens roll medan Bush skapar en västerländsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nämnare i deras fiendebilder, där grova generaliseringar präglar deras framställningar..

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framställs i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rädsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstå som frisk?.Slutsats: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samband med egenvård där de negativa upplevelserna var övervägande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvård.

Denna studie har genomförts för att skapa större förståelse för hur generation y uppfattas i arbetslivet. Det har gjorts utifrån tre teman: Vad som karaktäriserar generationen, hur man leder dem samt vilka utmaningar organisationerna står inför i och med den nya generationens intåg på arbetsmarknaden. Detta gjordes genom en kvalitativ studie i form av tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer med personalansvar fördelade på tre olika organisationer. Resultatet av studien visar att organisationerna till stor del har negativa uppfattningar av generation y i arbetslivet, men påpekar även att det till viss del handlar om mognad och att den nya generationen kommer att ändra sina attityder och värderingar med tiden. Den största utmaningen man såg med den nya generationen var att attrahera dem till att vilja jobba i just deras organisation.

Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera.