Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.

Denna studies fokus är att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten så som den framställs i press. Detta innebär hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis någon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstäckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i åsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska åsikter i jämförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka ämnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen när det protesteras mot vapenexporten, vem är det som det egentligen protesteras emot? Dessa är några av frågorna som denna studie strävar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som råder i alla former av nyhetspress.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20000-25000 personer som genomgått en tarmstomioperation, varav 1/3 är permanenta och 2/3 är tillfälliga lösningar. Att leva med en kirurgiskt konstgjord öppning på magen, det vill säga en tarstomi för att tömma avföringen, kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskruva livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade nio vetenskapligt granskade artiklar.

En anställds erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dåliga erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framställer socialtjänsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller får för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i både England, Sverige och USA uppfattar mediers framställning om socialtjänsten negativ. Socialarbetare känner även oro för att det i sin tur leder till att professionens status påverkas negativt. För att få en förståelse för ämnet har vi till störst del använt oss av vetenskapligt granskade artiklar från USA, England och Sverige. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige från både stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjänsten.

Tidigare forskning antyder att människor kan grupperas i fyra affektprofiler som består av hög eller låg positiv affekt och hög eller låg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, depression samt ångest. För att besvara syftet användes data från 2370 deltagare från en svensk population där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem självdestruktiva individerna rapporterade högst värde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, låg affektiva och självförverkligande individer.

The purpose of this qualitative interview study was to examine which approach experienced pre-school teachers have on children that seek negative attention. The study contains five informants in a city in the middle of Sweden and they all have at least 10 years of experience after their diploma from a pre-school teachers? program. The questions I aimed to answer were the following: How did the pre-school teachers define the expression ?negative attention?? What approach did they have on children that seek negative attention? What effects do the childrens? seeking of negative attention generate on their self-esteem and sense of security? How possible do the pre-school teachers feel it is to achieve the goals of the pre-schools? curricula that every child should get their needs respected and met, when they work with children that seek negative attention? The results showed that the teachers think of them as resources in the group and that they need to think of the environment around these children both at home and at the pre-school to better meet their needs.

Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar:?Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning??Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål.Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

Individuella skillnader i strävan efter att öka självkänslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sårbarhet för stress. Denna studie fokuserar på betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) självkänsla för upplevd stress i hem/nära relationer respektive i arbetslivet. En enkätundersökning utfördes där 105 deltagare från olika arbetsplatser i åldrarna 23-65 år deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var även prediktorer medan CBSE inte hade någon effekt på upplevd arbetsstress.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Stress har alltid förekommit hos våra förfäder då var det en instinkt på kamp eller flykt. Men i dag utsätts vi för stress i olika former. Positiv stress är bra för oss, det ger oss energi då vi ställs inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstår när vi ställs inför höga påfrestningar och kontrollen går förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan både fysiskt och psykiskt.