Sök:

Sökresultat:

2139 Uppsatser om Nedskrivning och finansiella nyckeltal - Sida 38 av 143

Värdering av goodwill : - En studie av företag noterade på Stockholmsbörsen

 Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige.

CSR som värdeskapare? : En studie av sambandet mellan CSR och finansiell prestanda

Syftet med studien är att undersöka hur sambandet mellan företags CSR-prestanda och finansiella prestanda ser ut på den svenska aktiemarknaden under åren 2006 till 2008. Under senare år har CSR getts allt större utrymme i den allmänna debatten och kan därför förväntas ha fått utökad betydelse även ur ett finansiellt perspektiv. Trots att det genom åren har genomförts många empiriska studier som har undersökt sambandet mellan företags CSR- prestanda och dess finansiella prestanda är det ännu inte klarlagt hur detta samband ser ut. Studiens teoretiska utgångspunkt är att företags marknadsvärdering även reflekterar icke-finansiell information, däribland information om företagens CSR-prestanda. Undersökningen genomförs i form av en regressionsstudie där sambandet mellan CSR-prestanda och marknadsvärdering respektive lönsamhet söks.

Fundamentala analysens möjligheter att skilja på vinnare och förlorare på aktiemarknaden.

I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

Progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar -En studie om K-regelverkens effekt på bostadsrättsföreningars finansiella rapporter

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.

Upplysningar enligt IAS 36 punkt 134

Bakgrund och problem: Sedan 2005 måste alla noterade företag i EU redovisa enligt IAS/IFRS i koncernredovisningen. Dessa nya standarder är betydligt mer omfattande och ställer högre krav på upplysningar än vad som tidigare krävdes genom de svenska normerna.IAS 36 Nedskrivningar är en av de mest omdiskuterade standarderna och många företag har fått lägga ner betydande arbetsinsatser för att ta fram den information rörande goodwill som denna standard kräver. Goodwill får inte längre skrivas av, utan måste istället fördelas ut på kassagenererande enheter som årligen ska prövas för nedskrivning. För att göra detta använder sig de flesta företag av en diskonterad kassaflödesberäkning. Punkt 134 i IAS 36 kräver att företaget ska upplysa om de antaganden och uppskattningar som ligger till grund för denna beräkning, vilket kräver en hel del subjektiva antaganden.

Icke-finansiella styrtal inom den svenska bioteknikindustrin

This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method.

Informationsrelationen mellan hedgefondförvaltare och investerare - : strid på barrikaderna eller gemytlighet i goda vänners lag?

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Vad betyder det finansiella systemet för den ekonomiska utvecklingen?

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

Hur informativa är finansiella rapporter i Sverige? En studie av informationen i förhållande till finansanalytikers behov

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

Börsbolag avviker från IAS 39 för att visa ett mer rättvisande resultat : En studie om säkringsredovisning

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitetRedovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39.

Konsumentrörlighet på den svenska bankmarknaden : Att byta eller inte byta det är det som är frågan

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank.

Nedskrivningsprövning av goodwill inom resekoncerner - Tillvägagångssätt och problematik

Bakgrund och problem: Goodwill har sedan lång tid tillbaka varit ett omdiskuterat ämne ochreglerna gällande redovisningen ändrades avsevärt i och med ikraftträdandet av IFRSreglerna.Tidigare var företag tvungna att göra årliga avskrivningar men numera skagoodwillposten istället prövas för nedskrivning minst en gång per år. Det framgår tydligt attgoodwill är en post som det är mycket svårt att bestämma värdet på, vilket resulterar i ett stortutrymme för subjektiva bedömningar. I många resekoncerner utgör goodwill en betydandepost och de antaganden som ligger till grund för bedömningar av värdet får därför storbetydelse för om en nedskrivning krävs eller ej. Detta har lett fram till följande frågeställning:Hur genomförs nedskrivningsprövningen av goodwill inom utvalda resekoncerner och vilkenär den tillhörande problematiken?Syfte: Syftet är att utreda hur utvalda resekoncerner går tillväga vid en nedskrivningsprövningav goodwill samt vilken eventuell problematik som uppstår.

Klassificering och värdering av finansiella instrument : Ett tillförlitlighetsperspektiv

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder?s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper.

Nedskrivningar av anläggningstillgångar: betydelsen av
Redovisningsrådets rekommendation 17

Den 1 januari 2002 träder en ny rekommendation i kraft. Syftet med Redovisningsrådets rekommendation 17 ? nedskrivningar, är att beskriva värderingsmetoder som företag kan använda sig av för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den nya rekommendationen, främst vad gäller nyttjandevärdet samt vilka de olika indikationerna på värdenedgång är. Samt att undersöka vad rekommendationen får för effekt på stora kapitalintensiva företag.

Vem tjänar på jämställdhet? - En undersökning om hur kvinnor på ledande positioner inom IT-sektorn påverkar företagens prestation

Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

<- Föregående sida 38 Nästa sida ->