Sedan 2003 har alla kvinnor som är intagna på kriminalvårdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det är ett informations- och motivationsprogram som går ut på att två frivårdsinspektörer (som är ledare för programmet) åker till anstalten en gång i månaden och har ett möte med de intagna kring frivårdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har då möjlighet att ställa frågor. Mötet är frivilligt och det finns inga regler om att man måste delta ett visst antal gånger utan kvinnorna går dit så länge de själva känner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mål är att informera vårdarna om frivårdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjälpt dem i deras frigivningsprocess.

Symtombilden bland patienter som kommer till företagshälsovården har förändrats de senaste 10 åren. Tidigare dominerade besvär från rörelseorganen. Idag är de psykosomatiska symtomen vanligast. Bland patienter som söker vid företagshälsovården har många problem med stress och sömn. Som orsak nämns höga krav, ökad produktionstakt, ständig omorganisation av arbetsprocesser som skapar otrygghet, och samtidigt svårigheter att få jobb och familj att gå ihop.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

Vi utsätts dagligen för en mängd kemikalier, vissa av dem är skadliga både för människan och miljö. För att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet giftfri miljö är det av yttersta vikt att förskolorna måste bli giftfria, detta då många förskolor har produkter och leksaker som innehåller miljöfarliga ämnen. Barn är känsligare än vuxna och det är därför av stor betydels att fasa ut produkter från förskolorna där barnen vistas många timmar om dagen. Flertalet kommuner har starta detta arbete men det är viktigt att det sker en beteendeförändring för att åstadkomma ett hållbart resultat.Syftet med studien var att undersöka om information till förskolepersonalen har bidragit till ökad kunskap om miljöfarliga kemikalier på förskolan. Studien syftar även att undersöka om ökad kunskap har lett till ett förändringsarbete samt vilka hinder och möjligheter som finns för att använda kunskapen i ett arbete för giftfri förskola.

Kattbett är vanliga både inom veterinär- och humanmedicinen. De orsakar ofta djupa sår som är svåra att rengöra och lätt blir infekterade med bakterier från kattens munflora. Rodnad, svullnad, värme och ökad känslighet i området kring bettet är karakteristiska symptom som uppstår i snitt 12 timmar efter bettet. Komplikationer som ses i samband med kattbett är huvudsakligen abscessbildning och tenosynovit, men även allvarligare komplikationer som septisk artrit, osteomyelit, bakteremi och meningit förekommer. Risken för komplikationer ökar om bettet sker över leder, senor eller ben vilket ofta är fallet när människor blir bitna, då händer och armar är de vanligaste lokalisationerna för kattbett.

Sjukfrånvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsätter att öka och var femte chef inom äldreomsorgen är sjukskriven, varav de flesta är långtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den så kallade områdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsområden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. Anmälningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsätts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmängd.

Bakgrund: Smärtor i underlivet och livmodern är vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smärtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas mjuka vävnader samt smärta relaterat till eftervärkar. Perineal skada kan hindra kvinnan från att mobiliseras och kan orsaka henne smärta i sittande ställning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smärta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smärta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervärkar.

Arbetet har syftat till att undersöka möjligheter till förbättringar av material och produktionsstyrningen vid ABB Machines i Västerås med målet att skapa underlag för förbättrad planering, minskad kapitalbindning och ökad leveransprecision. Det har omfattat planering från huvudplanering ner till verkstadsplanering och berört materialflödet från underleverantör fram till att produkten är färdig för leverans. Förbättringsmöjligheter inom produktionsteknik eller kvalitetsteknik har inte behandlats. ABB Machines enstyckstillverkar växelströmsmotorer i axelhöjder från 710 till 1250 mm mot kundorder. Leveransprecision mot kund och kvalitet är företagets främsta konkurrensfördelar.

Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel är platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet på en byggarbetsplats. Platschefen ställs också inför en rad olika administrativa arbetsmoment som måste skötas korrekt på en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrång blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fått fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste åren. Har det blivit så hög belastning på platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, så att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohälsa till exempel då genom ökad stress för både platscheferna och yrkesarbetarna. Är det även så att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det är flera av de administrativa uppgifterna som det inte krävs någon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning.

Klimatet är under förändring och en global temperaturökning med 1,8-4,0?C förutspås ske från år 1990 till 2099. Detta kan medföra att livsmedelsproducerande djur i Sverige kommer att utsättas för värmebelastning under perioder vilket kan ha negativa effekter på djurens produktion och välfärd. Då vetskapen om hur svenska lantrasgetter påverkas av värme är begränsad var syftet med den här studien dels att se vilka effekter värme har fysiologiskt, beteendemässigt och produktionsmässigt på djuren, samt att undersöka om getterna efter en tid i förhöjd omgivningstemperatur kunde acklimatisera sig till denna. Sju lakterande svenska lantrasgetter med varsin killing inhystes i en omgivningstemperatur mellan 28,8 och 35,1?C under dagtid i 15 dagar.

Studiens syfte är att testa, utveckla och jämföra elevers förmåga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck där den obekanta variabeln är av, för eleverna, familjär natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i årskurs 1 har fått undervisning i ämnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvärdigt test. Totalt har 87 elever på gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga svenska kvinnliga elithockeyspelares bakgrund och söka idrottsliga framgångsfaktorer i spelarnas uppväxt. Frågeställningar: Hur kom spelarna i kontakt med ishockeyn? Vad får spelarna att välja ishockey som idrott? Hur många timmar lek/träning har spelarna lagt ner? Vilka personer har haft störst inflytande på spelarna? Hur långt hade spelarna till en isyta? När under året var spelarna födda? När började spelarna specialisera sig mot ishockeyn?MetodInsamlingsmetoden i denna studie var en kvantitativ enkätstudie på kvinnliga landslagsspelare i ishockey. Fyra manliga elithockeyspelare valdes ut som pilotpersoner för studiens enkät och sedan deltog 18 spelare av de 33 som ingick i urvalet i studien. Den yngste spelaren i denna studie var 18 år gammal och den äldste spelaren var 34 år.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation.

Syfte: Att upptäcka aspekter på läxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp så att läxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av läxan är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv där sociala normer och kommunikation är en grundläggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgår ifrån hur skolan förändrats, hur lärare och arbetslag fått ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar också om makten kring läxan. Metod: Perspektivet på hanterandet av det empiriska materialet i den här uppsatsen grundar sig i en kritisk samhällsvetenskaplig metod.