Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening.

Den här C uppsatsen är en del av lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Studien har sin utgångspunkt i tidigare pedagogisk forskning gällande Naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan användas vid forskning om lärande. Det perspektiv som sedan används i studien är det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar på aspekter som gör lärande möjligt. I studien används det variationsteoretiska perspektivet främst för att undersöka olika sätt att förstå förbränning.

Laborationer inom Naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de Naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar.

Syftet med studien är att utifrån begreppet bildskapande studera hur bild används som pedagogiskt verktyg på tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fått stå tillbaka i jämförelse med de förstärkta målområdena som matematik, Naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod används där nio pedagoger intervjuas. De valda frågeställningarna är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill säga är några specifika lärmål kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill säga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med då? Hur tänker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det några skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebär att barn har tillgång till material och skapar på egen hand.

Vilken kunskap krävs för att en lärare skall kunna undervisa ett innehåll på ett sätt så att eleverna både inspireras och förstår? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lärares ämnesdidaktiska kunskap. Många forskare har försökt att besvara denna komplexa fråga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK).

Teaching in pre-school usually takes its starting-point in children?s reality and curiosity. Apart from that it has also been important to take contains of a special subject under consideration, for example development of language and communication or mathematics development. The purpose of this study was to investigate how natural science as a special subject in pre-school education is expressed by five trainee teachers when they teach children at the age of 2-7. Generally the study focuses on the students? teaching actions as well as their line of argument about their teaching and the choices they have to make.

Examensarbetet utfördes självständigt av Cecilia Edlund som studerar på Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för teknik- och Naturvetenskap på Karlstads universitet. Arbetet utfördes under vårterminen 2012 och omfattade 22,5hp.  Uppdragsgivaren har varit Nokalux AB som utvecklar och producerar inomhus- samt utomhusbelysning för den professionella marknaden i Norden. Företaget har ett behov av att utöka sitt produktsortiment på utomhusmarknaden. Vilket har resulterat i uppdraget att utveckla en parkarmatur med LED-teknik som ljuskälla.Fokus i examensarbetet har varit förstudien. Detta för att grundligt ta reda på information kring LED och belysningsteknik som anses betydande vid utformning av utomhusarmaturer.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssätt för eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen på högstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hur elever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från två olika skolor i Skåne.

Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt.

Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen.Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt.72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. Båda lektionerna hade samma lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de Naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.