I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.Frågeställningar:Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät.Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde. Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

Vårt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i år 9 väljer att använda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbränning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap är, hur barn lär sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning säger om ämnet. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i år 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. Vårt resultat överensstämmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom området.

Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder..

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur några nyutexaminerade lärare inom matematik och naturvetenskap använder läroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssätt förändrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lärare verksamma på gymnasiet och grundskolans senare år. Resultaten visar att många lärare vill arbeta utan att vara styrda av läroboken, men att ett sådant arbetssätt kan vara svårt att genomföra som nyutexaminerad lärare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen är exempel på faktorer som leder till att lärarna stödjer sig på läroboken i en högre omfattning än de tänkt sig. Med ökad erfarenhet ändras lärarnas fokus från läroboken till kursplaner och ett målrelaterat arbetssätt..

In this study we have interviewed eight teachers about when and how particle concepts should be taught. All of the surveyed teachers argue for an early introduction. This view is also consistent with the scientists on when the particle concepts should be introduced. By an early introduction teachers and scientists consider the age between 6-12 years old. A majority of the scientists and the surveyed teachers use concept of change as a entery point to talk about particle ideas.

Syftet med detta examensarbete är inte att kritiskt granska eller bedöma NO- undervisningen i skolåren 4-6. Snarare ligger det i mitt intresse att undersöka hur lärare arbetar med de naturorienterande ämnena och deras inställning till ämnet. Detta för att se hur man på bästa sätt kan undervisa i ämnet och hur man kan väcka elevernas intresse för NO. Jag har valt att inrikta mig mot skolåren 4-6. NO står för naturorienterande ämnen och avser biologi, kemi och fysik.