Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angÄende brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som Àr att betrakta som mÄlsÀgande i Sverige och victim i England. Efter det gÄr jag igenom regleringen som finns för brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör brottsoffer i sex omrÄden; skydd för brottsoffer, skydd för brottsoffers sÀkerhet, stödfunktioner, rÀtt till information och hÀnsyn och ersÀttning..

Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om de strategiska möjligheter företag har att vÀlja mellan nÀr det gÀller IP-skydd pÄ emerging markets. Vidare syftar studien till att presentera en karta av handlingsmöjligheter nÀr det gÀller IP-skydd. Studiens bidrag ska sÀrskilt vara till nytta för företag som planerar en affÀrsetablering pÄ den kinesiska marknaden genom att belysa vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ och vilka metoder som finns att tillgÄ för att skydda IP. Förutom detta praktiska bidrag syftar studien Àven till att ge ett teoretiskt bidrag i form av viss teoretisk belysning av sambandet mellan IP-strategi och konkurrensstrategier i företag. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr varför författarna valt att anta ett hermeneutiskt forskningsideal.

Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, Àr betydelsefullt av flera anledningar. Det Àr dÀrför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare fÄr inspireras av föregÄngare och dÀrmed hur rÀttsligt skyddad en möbel Àr mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrÀttens mest svÄrlösta problem.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Efter den 11 september 2001 har det i vÀst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. VÄr tes Àr att ledarsidorna i Jyllandsposten Àr ett exempel pÄ en sÄdan diskurs dÀr muslimer framstÀllts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie Àr att undersöka diskursen om islam/muslimer pÄ Jyllandspostens ledarsidor Är 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrÄn postkolonial teori. Vi undersöker Àven om diskursen kan sÀgas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förÀndrats sedan Är 2000.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.

Vi lever idag i vad som populÀrt brukar kallas för ett informationssamhÀlle, vilket innebÀr att det i mÄnga företag förekommer en avsevÀrd mÀngd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad kÀllkod, om affÀrsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. SÄdan företagsspecifik information kan skyddas bÄde genom immaterialrÀttsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk Àr i svensk rÀtt intimt förknippade med en syn pÄ information som nÄgot abstrakt och icke-fysiskt, nÄgot som i sig sjÀlvt inte kan Àgas pÄ samma sÀtt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information dÀrmed inte kan Àgas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall Àr berÀttigat att inte se information som allmÀn egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rÀttighetshavare frÄn obehörigas tillgrepp.

Background: The parent has a natural presence in today?s child health care and hospital treatment. The transition from home to a care institution has an impact on the parent. Previous research shows that over time the conditions and the parent?s role in child and youth health care have changed extensively.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

The aim of this study was to gain a better understanding of resource schools 1 as a human services organization and institution, based on teachers and principals? perspectives. The purpose of resource schools is to provide the students tools and resources to enable them to return to the regular school within two years. The study also aims to examine more closely how this objective applies to the studied resource schools in the studied municipality, as well as highlighting the success factors and barriers that exist to achieve the goal. Previous studies show that this kind of differential practice tends to become a permanent solution.

I vÄrt samhÀlle skapas och upprÀtthÄlls dagligen en genusordning, dÀr kvinnan underordnas mannen. Genom vÄrt sÀtt att uttrycka oss konstrueras och upprÀtthÄlls genusordningen, ofta omedvetet dÄ den Àr sÄ djupt rotad i oss att vi inte lÀgger mÀrket till den. Denna konstruktion, upprÀtthÄllandet av genus, sker i vÄrt samhÀlle likavÀl som pÄ SiS (Statens Institutionsstyrelse) sÀrskilda ungdomshem. VÄrt syfte med uppsatsen Àr dÀrför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen pÄ de sÀrskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mÄl i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrÀttades.

Vad Àr bildning och vem Àr egentligen bildad var frÄgorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lÄng tradition bakom sig vilket inneburit en mÄngtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gÄtt upp och ner och Àn idag finns konflikter som sÀtter prÀgel pÄ kultur, utbildning och samhÀllsdebatten. FrÄgor som uppdagats Àr vad bildning innebÀr och till vilken samhÀllsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade nÀrvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan pÄ diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen gÄr igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar Àven hur aktörerna ser pÄ denna diskurs, och hur anvÀndandet av standarden ser ut. Materialet bestÄr av intervjuer och texter som har analyserats utifrÄn diskursanalytiska begrepp. Med hjÀlp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar pÄ hur kontextuella faktorer pÄverkar bÄde hur denna diskurs skapas och hur den förstÄs.

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..