Sök:

"Mellan höger- och vänstermobbarna"

En kritisk diskursanalys av dagspressens konstruktion av antirasistiska demonstrationer i det postpolitiska samhället


Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker. För att svara på frågeställningarna görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Textanalysen görs på en tematisk nivå av hela materialet, dessutom görs en närläsning av fyra artiklar. Chantal Mouffes teori om samtiden som postpolitisk används för att sätta texten i ett socialt sammanhang, Jan Ekecrantz & Tom Olssons makroorienterade teori om journalistiken som institution används för att få en förståelse för journalistikens position i samhället. Mikael Karlssons teori om nätjournalistik används för att förstå materialets karaktärsdrag. Studien visar att våld, polisinsatsen, hotet mot demokratin och vittnesberättelser är framträdande teman. Demonstrationerna representeras utifrån våld, officiella källor dominerar men även demonstranter och vittnen framträder. De politiska gruppernas identiteter konstrueras främst som goda eller onda utifrån våldsanvändning. Således dominerar en liberal, en akademisk och en polisiär diskurs, men det återfinns även en diskurs kritisk mot polisen; en motdiskurs. Den övergripande diskursen i materialet är ideologisk. Postpolitikens diskurs synliggörs genom att demonstrationerna konstrueras som illegitima politiska praktiker då deras politiska motiv osynliggörs, samtidigt som de bedöms som moraliskt förkastliga, med anledning av deras våldsamma utveckling.

Författare

Johanna Jung

Lärosäte och institution

Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..