Standardiserad diskurs
En undersökning av kontextuella faktorers effekt på diskursen i en standard från SIS
I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan på diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen går igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar även hur aktörerna ser på denna diskurs, och hur användandet av standarden ser ut. Materialet består av intervjuer och texter som har analyserats utifrån diskursanalytiska begrepp. Med hjälp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar på hur kontextuella faktorer påverkar både hur denna diskurs skapas och hur den förstås. Analysen sker främst på makronivå för att ge en övergripande bild av hur kommunikationssituationen ser ut, vilka problem som uppstår och vad man kan göra åt dessa problem.Resultaten visar att SS 624070, och standarder överlag, förmedlar en specifik standardiseringsdiskurs. Denna diskurs ser i stort sett likadan ut oavsett vilken standard det handlar om. Diskursen styrs väldigt kraftigt av bland annat tradition och skrivregler som bestämmer både på mikro- och makronivå hur standarder ska skrivas. Detta görs för att uppfylla flera olika syften. Syften som stämmer överens med hur standarder överlag fungerar . De ska vara likformiga och kompatibla med varandra, och behöver därför ha samma diskurs för att leva upp till det syftet. Samtidigt blir standardernas diskurs en del av SIS ansikte utåt. Den enhetliga diskursen visar på hur SIS arbetar med att göra världen mindre splittrad. Inte bara för externa parter utan även för sig själva. Diskursen har en funktion i sig, samtidigt som den visar mer övergripande på SIS egna funktion.