Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Har rÀttslÀget avseende fullmakter förÀndrats i och med HDs avgöranden i NJA 2013 s 659 och NJA 2014 s 684? Om ja, har HD, genom dessa avgöranden, inskrÀnkt tredje mans skydd?I nÀmnda avgöranden frÄn HD, har tvÄ huvudtyper av fullmakt uppmÀrksammats av justitierÄdet Stefan Lindskog. Mot bakgrund av dessa avgöranden Àr syftet med denna uppsats att identifiera och analysera de omstÀndigheter vilka, utifrÄn tredje mans uppfattning och huvudmannens vilja, kan ligga till grund för en fullmakt. UtifrÄn de tvÄ uppmÀrksammade huvudtyperna Àr syftet dessutom att undersöka vilken betydelse tredje mans uppfattning av omstÀndigheterna har fÄtt i ifrÄgavarande rÀttsfall. Den lÀsekrets vi vÀnder oss till Àr juridikstuderande samt praktiskt yrkesverksamma jurister..

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jÀmföra hur förÀldrar och stat positioneras gÀllande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de bÄda texterna. Detta sker utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr subjektspositioner Àr ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjÀlp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet Àr hÀmtat frÄn John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning frÀmst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser Àr de stödjande subjektens diskurs vilken Àr den dominerande diskursen i de bÄda texterna och i vilken barnet sjÀlvt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nÀra John Rawls politiska teorier.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Detta Àr en lÄngvarig trend som gÀller större delen av vÀstvÀrlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lÀmna ett konstruktivt bidrag till förstÄelsen för den hÀr situationen. Teknokratisk ideologi Àr en samhÀllssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som nÄgot efterstrÀvansvÀrt. Teknisk diskurs Àr ett mönster i sprÄkanvÀndningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed.The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott?s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions.The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjÀlp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt sÀrskilda normer. Syftet med arbetet Àr att belysa teknikerna för denna styrning; sÄsom de framtrÀder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar förestÀllningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del bestÄr av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielÀrare verksamma inom skilda Àmnen.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Bioenergy from the forest has been heavily debated in Sweden for several decades due to the interest of society to decrease dependence upon fossil fuels and limit the effects of climate change. The actual use of bioenergy from the forest has shifted over the years but increased during the last decades. Private actors within forest and nature conservation sectors play an important role for the development of bioenergy from the forest as well as for the debate and the implementation of political goals. Forestry in Sweden is characterised by ?freedom under responsibility? for private actors and the perspective of governance is valuable for studying actors and discourses.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

The purpose of this article is to explore the technologies of government that are created within gender disorder assessments as an institution. I have done so by utilizing Norman Faircloughs discourse analysing instrument ?communicative action?, which focus on the social institution as relational.The material is strategically chosen by gathering texts from the Swedish state, the psychiatric clinics, NGO:s and by performing interviews with transsexual patients.When analysing the communication of the main agents, I have concluded that practices highly are a result of repeating text and speech inside the institution. The psychiatric assessments can also be seen as an illustration in changes in how citizens are governed in advanced liberal societies, where the role of the state has been gradually reduced in favour of other agents.I consider that the change illustrates an ?acting at a distance?-mentality where the patient is introduced to participate in the definition of the care in what I call ?negotiation as a technology?.

Projektet behandlar det sublima i relation till arkitektur; bÄde som hÀndelse, diskurs och institution. Genom ett event som dynamisk förskjuter arkitekturens parametrar och sÀtter dessa i kontinuerlig förÀndring i relation subjekt-tid och objekt-rum. Ett grÀnsöverskridande erfarande av arkitektur..

Med hjÀlp av sÄg- och borrprover studerades Äldern pÄ 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste SmÄland, med syfte att undersöka granens etablering och döende pÄ lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre omrÄden för att undersöka om nÄgra geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsÄr förekommer. Analysarbetet utfördes pÄ Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. PÄ lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.