AbstractStudiens syfte Àr att undersöka hur lÀrares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar pÄ studierna och undervisningen i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmÀnna frÄgor och problem om skolan som institution för jÀmlikhet och likvÀrdighet.UtifrÄn detta syfte har tre gymnasielÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgÄtt en ideologikritisk analys utifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lÀrarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmÀssig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition frÄn hemmet i större utstrÀckning Àn de utan. SÄledes sker det en utbildningsmÀssig segregation inom samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet betrÀffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför personalen pÄ en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrÄn kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare sÄ ville jag Àven fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan anvÀndas till ett ökat lÀrande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta anstÀllda har genomförts samt ett observationstillfÀlle pÄ vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Resultatet visar pÄ att personalen bemöter ungdomarna olika beroende pÄ kön och vilken avdelning personalen arbetar pÄ.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Sexuella rÀttigheter Àr ett nytt omrÄde som yrkar pÄ ett erkÀnnande som mÀnskliga rÀttigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rÀttighetsansprÄk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen Àr klyftan mellan rÀttigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror pÄ att mÀnskliga rÀttigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebÀri förhÄllande till sexuella rÀttigheter. DÀrmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsÀttningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rÀttigheter. Jag Àmnar Àven argumentera för att rÀttigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur pÄverkar hur sexuella rÀttigheter framstÀlls inom den internationella arenan..

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

I ett kunskapsföretag besitter anstÀllda kunskap om företagets hemligheter genom sin anstÀllning. Denna kunskap utgör en vÀsentlig tillgÄng i företaget och stÀrker företagets konkurrensförmÄga pÄ marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstÄr nÀr anstÀllda lÀmnar sin anstÀllning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den dÀr. NÀr anstÀllda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare fÄr den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten vÀsentlig betydelse. UtgÄngspunkten Àr att anstÀllda inte Àr bundna av lojalitetsplikten nÀr anstÀllningen upphör, vilket innebÀr att anstÀllda Àr fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvÀrvats under anstÀllningen. Detta innebÀr att anstÀllda inte kan stÀllas till ansvar efter anstÀllningens upphörande, förutom i vissa fall dÄ det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skÀl?.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att nÀr ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skÀl, ska institutionsvÄrden barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika Äsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte gÄr att efterlikna familj och hem inom institutionsvÄrd medan annan forskning menar att det Àr fullt möjligt och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att belysa hur personal pÄ HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen pÄ HVB-hem. Vidare belyser studien personalens förestÀllningar kring hur relationer pÄ institutionerna kommer till uttryck utifrÄn ett familjebegrepp.

Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Studiens syfte var att kartlÀgga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sÀtta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild. Undersökningen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild, utifrÄn symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin samt om disciplinering utifrÄn social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina förÀldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur mÀnniskor i deras sociala nÀtverk skulle beskriva dem och det verkar som att de Àr vana vid att se sig sjÀlva utifrÄn andras ögon.

Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom institutionsvÄrden och deras tankar kring professionalitet och förhÄllningssÀtt. Behandlingskollektivet pÄ en institution undersöks ocksÄ med fokus pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och mÄlsÀttning med arbetet. Institutionen som undersöks i den hÀr studien riktar in sig pÄ vÄrd och behandling av unga pojkar. Studien bygger pÄ metodtriangulering genom bÄde en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hÀmtade frÄn flera olika hÄll. Ansatsen Àr abduktiv i och med att vi utgÄr frÄn empiriska data men samtidigt lÄter oss vÀgledas av teoretiskt grundade antaganden.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs lĂ€n Ă„ren 1917-1941. Dagböcker frĂ„n hennes förrĂ€ttningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet Ă€r att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden Ă€r en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehĂ„llsanalys av barnmorskereglementet och lĂ€roboken som anvĂ€ndes vid Ida Redhammars utbildning pĂ„ barnmorskelĂ€roanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana Ă€r: 1.

SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton ÄtgÀrdsprogram var att granska hur det som formuleras i ÄtgÀrdsprogram kan tolkas med hjÀlp av diskursanalys. De övergripande frÄgorna i rapporten var att fÄ en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta mÄlen var utvÀrderingsbara, och hur utvÀrderingar skrivs.  Det visade sig att nÄgra enstaka uppsatta mÄl, kan klara de krav pÄ konkretion och exakthet som krÀvs för att en utvÀrdering ska vara möjlig. De flesta mÄl Àr formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lÀrt sig dÄ mÄlet Àr nÄtt och kan dÀrför inte utvÀrderas. Det som oftast utvÀrderas i ÄtgÀrdsprogrammen Àr, med nÄgra fÄ undantag, eleven och inte de ÄtgÀrder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nÄ de uppsatta mÄlen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealinstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.