HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Krigshistorien har visat otaliga exempel pÄ kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och Àr framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en ökad förstÄelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som stÀlls av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven pÄ motmedlet innefattar mycket hög prestanda pÄ bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mÀngd olika förmÄgor dÀr de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.

Uppsatsens syfte Ă€r att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hĂ€lsa besvara frĂ„gan om förĂ€ndringen Ă€r ett sĂ€tt att möta det institutionella tryck som kan finnas pĂ„ logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har anvĂ€nts för att samla in och analysera den data frĂ„n de fem logopederna samt chefslogopeden frĂ„n logopedmottagningen pĂ„ Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har anvĂ€nts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen Ă€r att logopederna förĂ€ndrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning pĂ„ tvĂ„ sĂ€tt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejĂ€mförbarhet och man gör verksamheten mer mĂ€tbar. Även det att genomföra förĂ€ndring Ă€r ett sĂ€tt att bli mer legitim och möta de förvĂ€ntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av vÀxtarter, Àr fragmenteringen av habitat. I Europa Àr öppna naturbetesmarker och Àngar de habitat som genomgÄtt de största förÀndringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den hÀr studien inventerades kÀrlvÀxter pÄ 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skÀrgÄrds naturreservat. Syftet var att ta reda pÄ hur diversiteten bland kÀrlvÀxtarter skiljer sig mellan hÀvdade grÀsmarker och f.d. grÀsmarker dÀr hÀvd upphört och hur ett förÀndrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagÄng.

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Denna kvalitativa intervjustudie handlar om hur man, med sÄngundervisning, kan stÀrka elevers sjÀlvförtroende.Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad inblick i hur sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samverkar med sÄngundervisning. Vi ville se hur sÄngelevers sjÀlvförtroende har pÄverkats under ett lÀngre tidsspann och av olika perioder i livet. VÄra frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en fördjupad insikt i hur sÄngundervisning samspelar med sjÀlvförtroende, vilka begrepp och hur samtalet om sÄngundervisning, dess diskurs kommer till uttryck.Vi har intervjuat sex musikhögskolestudenter med inriktning sÄng. Vi kom fram till att avgörande för dem var att lÀraren gav dem bekrÀftelse i form av positiv feedback och det, i sin tur, har pÄverkat deras sjÀlvförtroende i fortsatta musikstudier..

Abstrakt Titel: AffĂ€rsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poĂ€ng Syfte: Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r först och frĂ€mst att undersöka vad aktuell teori sĂ€ger om affĂ€rsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestĂ€mma om teorier av ett Community företag stĂ€mmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frĂ„geformulĂ€r för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna sĂ€ger om Communitys och ett riktigt Community inte Ă€r stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver.

Detta examensarbete Àr utfört hos LantmÀnnen Axa. De tillverkar matbröd och kaffebröd pÄ tre olika produktionslinjer. De har problem med för mycket svinn pÄ kaffebrödslinjen dÀr de tillverkar stora och smÄ kaffebröd. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga var svinnet uppstÄr, orsakerna till detta samt ge förslag pÄ förbÀttringsÄtgÀrder. Examensarbetet har genomförts som ett sex sigma projekt och följt DMAIC-cykeln.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare Är fÄtt mycket uppmÀrksamhet nÀr man talar om hÀlsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och vi gÄr mot ett allt inaktivare samhÀlle. Fysisk aktivitet pÄ Recept Àr en arbetsmetod som förebygger ohÀlsa och frÀmjar hÀlsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i ett av Sveriges lÀn talar om konceptet Fysisk aktivitet pÄ Recept. Syfte: Studiens syfte Àr att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

Alla verksamheter Àr i behov av nÄgon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som anvÀnds i sÄvÀl privat som offentlig sektor Àr budgeten, dÄ vanligtvis för ett Är. En svaghet som pÄtalas Àr den ettÄriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen Àr att vid tillÀmpning sÄ uppnÄs inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att pÄverka budgeteringen.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

I den hÀr uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhÄller sig dessa kvinnor till traditionella förestÀllningar om moderskap och hur inverkar detta pÄ jÀmlikheten mellan kvinnor och mÀn? Analysen Àr gjord utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhÄllningsÀtt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap Àr förknippat med. Materialet bestÄr av Ätta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i Äldern 26-34 Är. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Helsingborgs stad Àr en stationstÀt kommun. Utmed tre jÀrnvÀgslinjer finns inte mindre Àn tio lokaltÄgstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan Àr att lokalisera bebyggelse i stationsnÀra lÀgen för att skapa en flerkÀrnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tÀtorten. Behov och önskemÄl om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, Àr ett av de önskade stationslÀgena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anlÀggandet av VÀstkustbanan skapades Äterigen förutsÀttningar för en station.

Uppsatsen Àr baserad pÄ kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ artikelserier frÄn Insidan i Dagens Nyheter och behandlar Àmnena boendets roll samt förÀldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters sprÄkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det Àven kan Äterskapa förestÀllningen om det traditionella könet. MÄlet med uppsatsen Àr att pÄvisa sprÄkets makt över mÀnniskors beteenden och tankesÀtt..