HĂ€ndelserna i Knutby 2004 har nog inte undgĂ„tt nĂ„gon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svĂ„rt. Även gĂ€rningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring hĂ€ndelserna i Knutby var stor och pĂ„ grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhĂ€llet i Uppland pĂ„ den nationella kartan. I denna uppsats har jag skĂ€rskĂ„dat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjĂ€lp av kritisk diskursanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man talar om sexualitet pÄ ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas dÀr verkar i förhÄllande till kön och sexuell lÀggning. Undersökningens metod Àr kvalitativ och grundar sig pÄ intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrÄdgivning och i uppsatsen diskuteras hur de prÀglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör anstrÀngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrÄgasÀtta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsÀgelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förÀndra sexualitetsnormer sÄ riskerar de att reproducera dem..

Medier Ă€r i dag en stor informationskĂ€lla. DĂ€rmed Ă€r medierna ocksĂ„ medskapare av verkligheten, inklusive genus - Ă€ven kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder frĂ„n Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet Ă€r den svenska musiktĂ€vlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om bĂ„de kvinnor och mĂ€n i liknande situationer. Texterna kan tĂ€nkas ha lockat mĂ„nga lĂ€sare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primĂ€ra syfte Ă€r att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet Àr att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jÀmförelse med hur jazzen en gÄng framstÀlldes, för att sÀtta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt tvÄ hiphopvideor.

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, VĂ€sternorrland, JĂ€mtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rÀttslig utveckling, med ett sÀrskilt fokus pÄ preklusionsreglerna. Med hjÀlp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omstÀndigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet frÄn den teoretiska modellen lÀggs sedan till grund för förstÄelsen av preklusionsreglernas inverkan pÄ rÀttens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att stÀllas inför samma typer av konflikter som underrÀtterna. UnderrÀtterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte Àr Àgnade att leda till rÀttslig utveckling.

SAMMANFATTNINGUnder 2006 pĂ„börjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten pĂ„ praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav dĂ„ ut nya rĂ„d och riktlinjer för hur socialtjĂ€nsten kan stĂ€rka och utveckla sitt behandlingsarbete. UtifrĂ„n detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sĂ„dant instrument Ă€r Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien Ă€r att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgĂ€rdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar pĂ„ institution.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den vÀsterlÀndska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. BÄde framstÀllningen av sÄvÀl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp sÄsom semiotik och ideologi och metoder sÄsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett nÄgon förÀndring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framstÀllning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

Syftet för denna studie Àr att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhÄller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlÀrarens uppdrag att lyfta frÄgor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhÄller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgÄngspunkterna Àr diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet bestÄr av ett introduktionsmaterial som en bildlÀrare anvÀnt nÀr denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i Ärskurs 9, intervjuer med Ätta elever frÄn denna klass och Ätta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Vi har valt att i denna uppsats studera hur tre större organisationer i Sverige fysiskt skyddar sin datorhall. Med fysiskt skydd menar vi hur organisationer skyddar sina datorhallar mot diverse faror sÄsom brand, stöld och spÀnningsfall med mera. Denna uppsats har genomförts med hjÀlp av fallstudier som sedan jÀmförts med den teoretiska bas som finns inom Àmnet. VÄr undersökning visar att det finns stora brister inom den fysiska datasÀkerheten. Det Àr framförallt brandskyddet som brister Àven om mÄnga andra problemomrÄden finns.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.