Sökresultat:
3033 Uppsatser om Naturskydd nationalparker naturreservat diskurs institution omrćdesskydd miljöskydd - Sida 53 av 203
Museibesökare i konstnÀrens nÀrvaro : Performativitet och det ritualiserande i Marina Abramovi? verk The Artist is Present.
In this essay I analyze the performative aspects relating to Marina Abramovi?'s The Artist Is Present, which took place in spring 2010 at MoMA in New York, from the context of the artist and work, institution and documentation. In this performance work, for the duration of the exhibition, Abramovi? sits completely still opposite another chair where anyone from the audience may sit. The art arises through this participation.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.
Sex och sanning : Diskurser kring kön och sexualitet pÄ ungdomsmottagningar
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man talar om sexualitet pÄ ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas dÀr verkar i förhÄllande till kön och sexuell lÀggning. Undersökningens metod Àr kvalitativ och grundar sig pÄ intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrÄdgivning och i uppsatsen diskuteras hur de prÀglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör anstrÀngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrÄgasÀtta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsÀgelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förÀndra sexualitetsnormer sÄ riskerar de att reproducera dem..
KÀnsliga kvinnor & drivna mÀn : En genusinriktad studie av Aftonbladets och TT Spektras Melodifestivalbevakning 2011
Medier Ă€r i dag en stor informationskĂ€lla. DĂ€rmed Ă€r medierna ocksĂ„ medskapare av verkligheten, inklusive genus - Ă€ven kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder frĂ„n Aftonbladet och TT Spektra. Ămnet Ă€r den svenska musiktĂ€vlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om bĂ„de kvinnor och mĂ€n i liknande situationer. Texterna kan tĂ€nkas ha lockat mĂ„nga lĂ€sare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primĂ€ra syfte Ă€r att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.
Hiphop kontra jazz : En jÀmförande studie i framstÀllningen av ?den
Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet Àr att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jÀmförelse med hur jazzen en gÄng framstÀlldes, för att sÀtta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt tvÄ hiphopvideor.
Val av omrÄde och omrÄdesskydd för Natura 2000 med skogshabitat : En jÀmförande studie av fyra lÀn i Sverige
The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, VĂ€sternorrland, JĂ€mtland and Ărebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure.
Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion
This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action).
Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption.
Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.
En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling
Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.
Tillf?rlitlig och s?ker v?xling mellan manuell, fj?rrstyrd och autonomstyrning av en liten passagerarf?rja
Autonoma och fj?rrstyrda fartyg blir successivt vanligare inom sj?fart. Denna utveckling st?ller stora krav p? den funktionella s?kerheten hos styrsystem. S?rskilt viktigt ?r det att ?verg?ngarna mellan olika k?rstationer sker p? ett tillf?rlitligt s?tt f?r att undvika farliga systemtillst?nd.
Tekniska forskningsbibliotekens kunskapsorganisation. En diskurs- och domÀnanalys.
Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.
LÀrplattform : En undersökning om lÀrarens krav och vad som bör övervÀgas inför implementation
MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..
FörÀldraskap, ett socialt problem? En diskursanalys frÄn nu och dÄ
Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.
Att förstÄ Àr att se. NÀr hissen inte gÄr hela vÀgen upp! Preklusionen i högre rÀtt och dess förhÄllande till rÀttslig utveckling.
I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rÀttslig utveckling, med ett sÀrskilt fokus pÄ preklusionsreglerna. Med hjÀlp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omstÀndigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet frÄn den teoretiska modellen lÀggs sedan till grund för förstÄelsen av preklusionsreglernas inverkan pÄ rÀttens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att stÀllas inför samma typer av konflikter som underrÀtterna. UnderrÀtterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte Àr Àgnade att leda till rÀttslig utveckling.
IrreguljÀra immigranter och vÄrden. RÀttssÀkerhetsaspekter
Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.
Att nyttja behandlingsinstrument i socialt behandlingsarbete med ungdomar pÄ institution : En studie om faktorer som pÄverkar implementeringsprocessen
SAMMANFATTNINGUnder 2006 pĂ„börjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten pĂ„ praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav dĂ„ ut nya rĂ„d och riktlinjer för hur socialtjĂ€nsten kan stĂ€rka och utveckla sitt behandlingsarbete. UtifrĂ„n detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sĂ„dant instrument Ă€r Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Ărebro. Syftet med studien Ă€r att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgĂ€rdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar pĂ„ institution.