Första gÄngen som EU-domstolen hade att ta stÀllning till franchiseavtal var i mÄl 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har dÀrefter i nÄgra beslut faststÀllt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrÄn EU:s konkurrensrÀttsliga perspektiv. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affÀrskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingÄ ett franchiseavtal samt pÄ vilket sÀtt konsumenten gynnas av distributionssÀttet franchising..

Rapportens mÄl Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ÄtgÀrder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga olyckshÀndelser med farliga Àmnen. Detta direktiv benÀmns Sevesodirektivet och Àr implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mÀngd farliga Àmnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebÀr sÀrkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet Àr klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poĂ€ngFörfattare: Michael RĂŒbsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter frĂ„n offentliga personer. Uppsatsens mĂ„l Ă€r att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstĂ„ diskursens Ă„terverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer frĂ„n verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen Ă€r byggd pĂ„ litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen anvĂ€nds teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

De flesta svenska skogar, Àven i reservat, har under lÄng tid pÄverkats mer eller mindre av mÀnniskan. De fjÀllnÀra barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lÄng tid och av nybyggare frÄn 1800-talet och framÄt, men spÄr finns Àven efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förÀndrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket ocksÄ förÀndrade de norrlÀndska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utstrÀckning. Dimensionsavverkningen förÀndrade bÄde natur och kulturvÀrden genom att de större trÀden, oftast tall av hög kvalité men Àven döda trÀd, avverkades. OmrÄdet som lÄg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark Àgd av DomÀnverket.

Elefanter Àr och har varit mycket hotade genom tiderna men har börjat öka i antal pÄ grund av kontroll av tjuvskytte, förbud av elfenbensförsÀljning, samt en förÀndring av sÄvÀl mÀnsklig utbredning samt regn mönster, och flera nationalparker upplever nu ökade skador pÄ grund av rikliga elefantpopulationer, det sÄ kallade elefantproblemet. Det finns sen 30 Är tillbaka rapporter frÄn östra och södra Afrika om minskning av Acacier och andra kapelltrÀd pÄ grund av elefantbetning. NÄgra av dessa skador kan till och med leda till lokal utrotning av vissa arter. PÄ grund av detta finns det en konflikt inom bevarandeprogram mellan att bevara livskraftiga elefantpopulationer och bevara den biologiska mÄngfalden i vÀxtriket. Syftet med denna studie var att se om det fanns nÄgot problem med elefanter i Masai Mara Nationalreservat, Kenya, genom att göra en beteendestudie om deras matvanor och jÀmföra skador pÄ de tvÄ trÀden Acacia gerrardii och Balanites aegyptiaca.

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för nÀringsidkare att vÄrda, vÀrna och skydda sina varumÀrken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumÀrkesrÀttens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och pÄ EG-rÀttslig nivÄ Àr kravet pÄ sÀrskiljningsförmÄga juridiskt grundlÀggande för varumÀrkesrÀttens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumÀrken bÄde i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prÀgel pÄ sÀrskiljningsförmÄgan varierar beroende pÄ vilken kategori dÄ det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmÀssiga och fantasinamn som kategorier pÄ varumÀrkesnamn. VarumÀrkesdegeneration innebÀr att varumÀrkets sÀrkskiljningsförmÄga gÄr förlorad, vilket gör varumÀrket till en allmÀn generisk beteckning.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avstÄndstagandet frÄn sexuell praktik ? det vill sÀga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, sÄ som inom film och media. I det samtida samhÀllet utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrÄn vilken alla andra intima relationer jÀmförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lÀgger uppsatsen vidare fokus pÄ att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nÀmnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som pÄ sina respektive sÀtt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Den svenska Försvarsmakten (FM) har förÀndrats och gÄtt ifrÄn invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar pÄ insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som Àr aktuella idag och dÀr de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i lÀnder dÀr urban miljö med lÄgteknologisk motstÄndare förekommer. MotstÄndaren har med tiden lÀrt sig att hantera strider i urban miljö och upptrÀder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgÄng.

Syftet med vĂ„r studie har varit att studera hur nĂ„gra unga mĂ€n reflekterar kring köp av sexuell(a) tjĂ€nst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjĂ€nster som dessa reflektioner kan tĂ€nkas anknyta till. För att svara pĂ„ vĂ„rt syfte har vi valt oss av följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjĂ€nster utifrĂ„n en individ- och samhĂ€llsnivĂ„ med fokus pĂ„ fri(villig)het och ansvar? Är detta förhĂ„llningssĂ€tt nĂ„gonting som förĂ€ndras utifrĂ„n om köpet görs pĂ„ olika arenor som internet eller utomlands? PĂ„verkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjĂ€nster? Vilka diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka Ă€r de mest framtrĂ€dande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare tvĂ„ via e-post. VĂ„r urvalsgrupp, unga mĂ€n i Ă„ldern 18-29 Ă„r, rekryterades via öppen annonsering pĂ„ tvĂ„ olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstĂ„ de olika resonemang som lyfts angĂ„ende köp av sexuella tjĂ€nster i de övergripande samhĂ€llsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förstĂ„elsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som vĂ„ld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

Den 1 januari 2004 trĂ€dde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte dĂ€rmed den tidigare RĂ€ddningstjĂ€nstlagen. ÖvergĂ„ngen medförde Ă€ndringar pĂ„ ett flertal omrĂ„den som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet pĂ„ en rĂ€ddningstjĂ€nstplan utgick och det bestĂ€mdes att varje kommun ska upprĂ€tta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala rĂ€ddningstjĂ€nsten. Handlingsprogrammen som arbetssĂ€tt innebĂ€r en övergĂ„ng frĂ„n detaljstyrning till mĂ„lstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmĂ€ktige varje mandatperiod.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jÀmstÀlldhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förÀndrats i lÀroplanerna. Undersökningen gÄr igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och Àven de propositioner som ligger till grund av lÀroplanerna och analyserar dem utifrÄn ett feministiskt perspektiv. Detta för att fÄ fram en fördjupad kunskap om hur jÀmstÀlldhets sÀtts i uttryck i respektive lÀroplan. Uppsatsen metod bestÄr av en diskursanalys som grundar sig pÄ Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jÀmstÀlldhetsarbetet har fÄtt ett större utrymme över tid, men Àven att jÀmstÀlldheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

In the prison of Kumla, Sweden`s highest security classified institution, spiritual retreats are pursued since 2001. The aim is to offer the inmates a possibility to enter deeply into spiritual contemplation. This spiritual contemplation is made possible through the fact that the prisoners carry out a retreat designed after guidelines written by Ignatius of Loyola in his Spiritual Exercises. The purpose of this examination is to study how ordinary institutional life in comparison to monastic life defines and creates different attitudes and roles amongst the inmates. A secondary aim is to describe the consequences of the retreat on individual basis.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur ny bebyggelse med bostÀder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett omrÄde nÀra ett riksintresse för naturvÄrd, ett naturreservat, ett ramsaromrÄde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med vÄtmarksomrÄdet eller kan de existera i varandras nÀrhet? Nordöstra Vilan Àr min fallstudie och ett exempel pÄ detta.