RÀvsta naturreservat omfattar ett fragmenterat landskap som Àr mycket variationsrikt. NÀr en skötselplan ska upprÀttas i ett sÄdant omrÄde Àr det viktigt att se till de hot som frag-menteringen medför som till exempel: för smÄ habitat med för liten tillgÄng till resurser, avklippta spridningsvÀgar och kanteffekter. En ny skötselplan ska upprÀttas för reservatet under 2010 och det hÀr arbetet syftar till att föreslÄ en modell som inriktar sig pÄ att mot-verka de negativa effekterna som fragmentering har pÄ den biologiska mÄngfalden. För att hitta de naturvÀrden som finns i omrÄdet i nulÀget har inventeringsdata frÄn olika kÀllor gÄtts igenom. Data pÄ arter som antingen Àr rödlistade eller indikerar höga naturvÀrden sammanstÀlldes i olika grupper beroende pÄ vilken naturtyp de Àr knutna till.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig pÄ en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts frÄn svaren och resultaten av frÄgestÀllningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt frÄn hermeneutiken anvÀndes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter frÄn en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst nÄgon gÄng under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ om KASAM-begreppet, trots att det har nÄgra Är pÄ nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick frÄn personalens perspektiv gÀllande KASAM's betydelse för barn 0-12 Är, placerade pÄ institution eller med nÄgon form av insats frÄn öppenvÄrden. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de anvÀnder sig av , ger möjlighet att skapa en kÀnsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vÄrt intervjumaterial utgick vi frÄn tre teman baserade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens vÀlbefinnande.

Syftet med arbetet har varit att gestalta BoglundsĂ€ngen, ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro. BoglundsĂ€ngen ligger cirka tvĂ„ kilometer norr om Örebro centrum och Ă€r ett öppet vĂ„tmarkslandskap med ett rikt fĂ„gelliv. Det fanns en önskan frĂ„n kommunen om att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till omrĂ„det och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt locka dit fler mĂ€nniskor. BoglundsĂ€ngen ligger nĂ€ra bebyggelse och skulle kunna ha ett stort vĂ€rde för de boende runtomkring. Men trots det centrala lĂ€get Ă€r det inte mĂ„nga mĂ€nniskor som anvĂ€nder omrĂ„det idag och fĂ„ örebroare vet om att det finns.

Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Dagen samhĂ€lle Ă€r sĂ„rbarare Ă€n man ibland kan ana. Överbelastningsattacker Ă€r attacker mot ett specifikt nĂ€tverk, och syftet Ă€r att göra dess tjĂ€nster otillgĂ€ngliga för legitima anvĂ€ndare. Detta Ă€r nĂ„got som sker varje dag mot företag runtom i vĂ€rlden, och inte minst i Sverige. Media har pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammat problemet sedan det blivit allt vanligare och vanligare bland företagen. Syftet med detta arbete Ă€r dels att fĂ„ bĂ€ttre förstĂ„else om överbelastningsattacker Ă€r nĂ„got som prioriteras eller inte, men Ă€ven att fĂ„ företagen uppmĂ€rksammade pĂ„ vilka olika skydd som finns att tillgĂ„ mot överbelastningsattacker, samt att vi vill fĂ„ företagen att verkligen tĂ€nka pĂ„ vilka hot som finns dĂ€r ute.

Handel med kvinnor Àr idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 ? 600 kvinnor faller offer för mÀnniskohandel i Sverige varje Är. FrÄgan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rÀttigheter Àr i liten grad omdiskuterad. I Sverige Àr totalt Ätta myndigheter inblandade i arbetet mot mÀnniskohandel med sexuella ÀndamÄl, men vilken typ av stöd och skydd fÄr brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt Ätta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts.

Pollinering Àr avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika vÀxtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) Àr en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns tvÄ aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar mÄnga biodlare för tillgÄng till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen fÄr av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. MarkÀgare kan ha ett intresse av att spara manuka pÄ sina marker och fÄ en utkomst frÄn biodlarna genom att dessa betalar för Ätkomsten. Studien syftar till att klarlÀgga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida anvÀndning och har utgÄtt frÄn intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Dagen samhĂ€lle Ă€r sĂ„rbarare Ă€n man ibland kan ana. Överbelastningsattacker Ă€r attacker mot ett specifikt nĂ€tverk, och syftet Ă€r att göra dess tjĂ€nster otillgĂ€ngliga för legitima anvĂ€ndare. Detta Ă€r nĂ„got som sker varje dag mot företag runtom i vĂ€rlden, och inte minst i Sverige. Media har pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammat problemet sedan det blivit allt vanligare och vanligare bland företagen. Syftet med detta arbete Ă€r dels att fĂ„ bĂ€ttre förstĂ„else om överbelastningsattacker Ă€r nĂ„got som prioriteras eller inte, men Ă€ven att fĂ„ företagen uppmĂ€rksammade pĂ„ vilka olika skydd som finns att tillgĂ„ mot överbelastningsattacker, samt att vi vill fĂ„ företagen att verkligen tĂ€nka pĂ„ vilka hot som finns dĂ€r ute. VĂ„rt mĂ„l med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka befintliga skydd företag i Sverige anvĂ€nder sig utav för tillfĂ€llet samt vilka skydd de kan och bör anvĂ€nda sig utav. För att nĂ„ detta mĂ„l har vi genomfört kvalitativa intervjuer med företag som bedriver en stor del av sin försĂ€ljning, eller tillhandahĂ„llande av tjĂ€nster, över Internet. Detta har gjort att vi kommit fram till att företagen visserligen visst har skydd mot överbelastningsattacker och anvĂ€nder sig utav dem, men bör ocksĂ„ se till vilka andra skydd som finns tillgĂ€ngliga för dem och kan fungera bĂ€ttre för just dem. Det finns som sagt bra skydd mot överbelastningsattacker, men det gĂ€ller att veta hur de fungerar och att anvĂ€nda dem pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt för att kunna utnyttja dem ordentligt. Vi tror, och hoppas, att detta arbete kommer att kunna hjĂ€lpa företagen i framtiden att lĂ€ttare kunna stĂ„ emot överbelastningsattacker, och det Ă€r vĂ„ran förhoppning att denna uppsats kommer att komma till nytta och tjĂ€na sitt syfte..

Detta arbete syftar till att undersöka vilket konventionellt ballistiskt skydd som krÀvs för att undvika penetration frÄn finkalibriga projektiler, RSV-stridsdelar samt penetrerande stridsvagnsmina. Arbetet tar sitt ursprung i en handbok utgiven av FMV dÀr stridsdelar som kan förekomma i Afghanistan behandlas. Handboken anger data och prestanda för dessa stridsdelar och det Àr dÀrifrÄn arbetet tar uppgifter om genomslagsförmÄga för stridsdelen. Skyddsprinciper och verkansprinciper för stridsdelar hÀmtas i huvudsak frÄn rapporter utgivna av FOI samt frÄn litteratur utgiven av FHS. Arbetets beskrivande delar inleds med en redogörelse för homogena ballistiska skyddsmaterial av metall samt keramer.