The purpose of the study was, with initial position from two particular youth homes, to survey the staff?s experiences regarding different youth cultures that might occur at the institutions and how they react to them. The question formulations were as follows: What kind of youth cultures might occur at the institution and how are they being expressed, according to some of the staff members? How do the same staff members, individually, see their role and prospect to influence the type of youth culture that is developing on the institution? Earlier research in the field were used as theoretical starting positions as well as the concepts of ?looking-glass self?, ?the generalized other? and ?the overtaking of roles? in the symbolic-interactionism. Qualitative research interviews were carried through with three of the employees at the two youth homes and the results of the study evinced that both positive and negative youth cul-tures develops at both of the institutions, concluding the fact that youths affect each other both ways.

In recent years the arts institutions? role in society have changed. With increased demands on attracting greater number of visitors they use concepts from corporate marketing to communicate with greater success. Theories from museum studies show that the importance of rendering authenticity now has become the new imperative in order to retain the status of a reputable institution. This thesis aims to discuss the development of a new visual identity for the public and non-profit institution Malmö konsthall.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma pÄ en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott Àr samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott Àr av stort intresse dÄ det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sÀmre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsÀtt som teoretisk utgÄngspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om nÄgra behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvÄrd av unga. Studien belyser Àven behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gÀller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att sÀkerhet och trygghet Àr grundlÀggande. Resultatet har Àven visat att det kan finnas tvÄ sidor av ett behandlingssammanbrott..

Det finns tydliga bevis pÄ att jorden idag Àr dominerad av mÀnniskor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamÄngfalden i tÀtortsnÀra naturomrÄden Àr beroende av att befintliga habitat fortsÀtter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatomrÄden bevaras eller ÄterstÀlls. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mÄngfald i tÀtortsnÀra naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaomrÄden. Skillnader i biologisk mÄngfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

This thesis compares political participation by the public through the Swedish Parliamentary Ombudsman (PO) and the German Petitions Committee of the Bundestag (PC). Through studies of literature and statistics I examine how citizens can participate through the institutions, how frequently they do and the likelihood of sparking a debate while participating.Using media theories as well as theories of participatory and representative democracy I study how citizens can use these institutions for purposes of control and proposition.Both institutions deal with complaints but the PC also deals with propositions for legislation, making the institution more versatile. The PO deals with more cases than the PC and has more far-reaching competences and areas of inspection, although neither institution has binding decisions. Thus the direct advantage for citizens using the institutions is the chance of reaching out to media and the public through freedom of information laws and the German online petition forum.The PC to a larger extent fits the representative model while the PO in some respects is more a legal than a political institution, being managed by lawyers instead of MPs. Neither institution meets the ideals of participatory politics although the German official petition is closer to it..

Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den ena Àr denna rapport, samt Àven en gestaltande del (presenteras i rapporten) som stÀlldes ut pÄ Konstfacks vÄrutstÀllning 2013..

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lÀrarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivÄgruppering stÀmmer överens med lÀroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen Àr en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den bestÄr av en diskursanalys av lÀrarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill sÀga lÀroplanen. Analyserna utarbetas med hjÀlp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jÀmföras och dÀrmed utröna om det finns nÄgon kamp mellan de tvÄ diskurserna. Detta tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgÄngspunkterna, vilka Àr tagna frÄn Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

The purpose with this essay is to take part of the process when a family is placed on the family-institution, Trollbacken. We want to know what makes the social welfare secretaries place a family in institutional care. Has Trollbacken lived up to the social welfare secretary expectations and are the social welfare secretaries following Trollbackens recommendation regarding the follow up treatment. We also want to know to what value the social welfare secretary assigns Trollbackens investigation and are they able to see changes in the family due to the placing on Trollbacken. The method is qualitative and is based on interviews from six social welfare secretaries that work around and in West Sweden.

Migrationsverket har kritiserats hÄrt för att inte ha tillrÀcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrÄgor, eftersom mÀnniskor nekats uppehÄllstillstÄnd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. MÀnniskor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella lÀggning som skÀl, eftersom det inte klassats som tillrÀcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgÄ frÄn en heteronormativ diskurs som Àr diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhÀlleliga normer som pÄverkar hur mÀnniskor behandlas. Med hjÀlp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Har rÀttslÀget avseende fullmakter förÀndrats i och med HDs avgöranden i NJA 2013 s 659 och NJA 2014 s 684? Om ja, har HD, genom dessa avgöranden, inskrÀnkt tredje mans skydd?I nÀmnda avgöranden frÄn HD, har tvÄ huvudtyper av fullmakt uppmÀrksammats av justitierÄdet Stefan Lindskog. Mot bakgrund av dessa avgöranden Àr syftet med denna uppsats att identifiera och analysera de omstÀndigheter vilka, utifrÄn tredje mans uppfattning och huvudmannens vilja, kan ligga till grund för en fullmakt. UtifrÄn de tvÄ uppmÀrksammade huvudtyperna Àr syftet dessutom att undersöka vilken betydelse tredje mans uppfattning av omstÀndigheterna har fÄtt i ifrÄgavarande rÀttsfall. Den lÀsekrets vi vÀnder oss till Àr juridikstuderande samt praktiskt yrkesverksamma jurister..