The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

The Swedish Armed Forces is a public institution and consequently obliged to follow Swedish and international legislation. Thus, they are subjected to contrarious demands from different actors operating in its high-technological and high-institutional environment: to be a legitimate institution and at the same time operate with a high level of efficiency. This thesis is conducted with the aim of investigating whether The Swedish Armed Forces' steering document for gender equality is used to achieve visible and quantifiable results or if the document constitute a medium for reverberating legitimacy. To answer the research question, we applied a critical discourse analysis on the relevant documents and on the conducted semi-constructed interviews with members from different levels and positions in the organizational hierarchy. Subsequently, we came to the conclusion that the Swedish Armed Forces manage the demands for efficiency and legitimacy, which are forced upon them from the technological and institutional environment, by talking about them.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmÀnniska som bÀr den, framstÀlls bÄde i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framtrÀder i texterna och hur framstÀlls den gode medborgaren som bÀr denna demokrati ? I analysen framtrÀder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsÀttning för demokrati, uttalas ocksÄ en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mÄn skiftat frÄn att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhÀlleliga krav, sÄvÀl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var dÄ frÄgor som vad hÀnder med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mÄl frÄn 2005 fram till nutid. Med hjÀlp av diskursteoretiska utgÄngspunkter och Ätta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen Àr mÄngtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehÄll dÀr diskurserna som pÄtrÀffas sker parallellt med varandra.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

VÄrt syfte har varit att granska vilken bild tvÄ svenska tidningar förmedlar av socialtjÀnsten i sina ledarsektioner Ären 2002-2011. Vi har undersökt vilka diskurser kring synsÀttet pÄ socialtjÀnsten som gÄr att urskilja i ledarna och hur dessa kan tÀnkas pÄverka mÀnniskors syn pÄ socialtjÀnsten. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. VÄr empiri bestÄr av 33 stycken ledare frÄn Aftonbladet.se och DN.se dÀr socialtjÀnst nÀmns i nÄgot sammanhang. I vÄr analys av resultaten av vi anvÀnt oss av tvÄ teorier: socialkonstruktionism samt kritisk diskursanalys.

Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pÄgÄtt en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hÀvdat att Hageby Àr pÄ vÀg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det pÄ hÀndelsen dÄ franska ungdomar frÄn förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrÀdare för Hageby sÄ som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Det huvudsakliga syftet med denna framstĂ€llning har varit att utreda förekomsten av överlĂ„telseförsĂ€kringar pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden samt klarlĂ€gga vilket reellt skydd försĂ€kringen erbjuder köparen respektive sĂ€ljaren vid en fastighetsöverlĂ„telse. GenomgĂ„ende i hela framstĂ€llningen har vĂ„r utgĂ„ngspunkt varit ur köparens perspektiv. Vi har anvĂ€nt oss av den traditionella rĂ€ttsdogmatiska metoden vilket inneburit en rĂ€ttsutredning som baseras pĂ„ lagstiftning, förarbeten, rĂ€ttspraxis och doktrin. ÖverlĂ„telseförsĂ€kringar har erbjudits pĂ„ försĂ€kringsmarknaden sedan 1970-talet men det Ă€r under det senaste Ă„rtiondet som de erhĂ„llit en mer central roll vid fastighetsöverlĂ„telser. Idag erbjuder fyra olika försĂ€kringsgivare överlĂ„telseförsĂ€kring och vi har gjort en jĂ€mförelse mellan fem utvalda försĂ€kringsalternativ.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion pÄ Internet för klienter pÄ behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta pÄverkar klienternas möjligheter att förÀndra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar pÄ ett behandlingshem dÀr klienterna har fri tillgÄng till Internet och med en klient pÄ samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmÀn negativ syn pÄ medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna Àr att Internet försvÄrar för klienterna att bryta med missbruksvÀrlden. Kontakt med vÀnner och bekanta i missbruksvÀrlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sjÀlvskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. FrÄgan vÄr uppsats svarar till Àr om det finns en medial diskurs och hur den dÄ ser ut. Den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen Àr att den vilar pÄ en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media bestÄr av olika delar. För att undersöka sammansÀttningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.