I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de tvÄ sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för MÀnskliga RÀttigheter, KMR. Det analyserade materialet bestÄr av aktörernas publicerade texter pÄ Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. FrÄgestÀllningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framtrÀdande resultat pÄvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vÄr studie Àr att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrÄn ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger pÄ ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestÄr av politiska program och artiklar frÄn partitidningen Sd-kuriren. Understeget in pÄ den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att anvÀnda enallt mer ?rumsren? retorik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapa förstÄelse för vilka framgÄngsdrivarna Àr för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen bestÄr av ett antal framgÄngsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestÄende konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgÄng, nÄgot som vi sjÀlva definierat med fyra olika mÀtbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, stÀllning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts pÄ tre olika företagsekonomiska instituitioner dÀr intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning pÄ respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgÄngsrika de Àr enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap Àr tvÄ viktiga framgÄngsdrivare. Dessa tvÄ drivare kan en institution erhÄlla genom finansiella resurser.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och rapporterade mer stress och psykisk ohÀlsa Àn manliga studenter, samt att jÀmföra skillnader i sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa vid tvÄ olika institutioner. Undersökningen avsÄg ocksÄ pröva om sjÀlvkÀnsla och stress predicerar psykisk ohÀlsa. En enkÀtstudie genomfördes pÄ 79 studenter frÄn Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik pÄ Lunds Tekniska högskola. Med hjÀlp av skalorna RSES som mÀter sjÀlvkÀnsla, USSQ som mÀter stress, samt GHQ12 vilken mÀter psykisk ohÀlsa, konstruerades en enkÀt.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress Àn de manliga, men rapporterade inte sÀmre sjÀlvkÀnsla eller högre psykisk ohÀlsa. Det fanns inte nÄgra skillnader mellan studenterna vid de bÄda institutionerna i frÄga om rapporterad sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa, och inte heller nÄgon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gÀller dessa variabler.

The purpose of this study was to bibliometrically investigate and describe the research area called ?extrasolar planets?. The research questions were: Which authors were mostly cited within the area when the first authors (and their co-authors) were considered? Which authors were found in most co-occurrences? Did particular author collaborations emerge? To which institutions were most authors affiliated and did the size of the institution have an influence on whether an author was cited? What was the geographic distribution of authors and institutions and were there any patterns of collaboration?Did the image of dominating institutions and countries depend on the viewpoint?How applicable was Lotka?s law on the collected data? The data was collected from citation lists in documents from the database Arxiv.org. The documents were extracted by using the search term ?extrasolar planets?.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att ÄterintrÀda i samhÀllsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller pÄ institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, frÄn inspÀrrning/inskrivning pÄ totala institutioner till det vakuum som uppstÄr nÀr de blivit frislÀppta eller utskrivna, och vad de dÀrefter har för möjligheter att förÀndra sin identitet och bli en del av samhÀllsgemenskapen. Vi har inriktat oss pÄ en verksamhet, som fÄngar upp personer i ett mellanlÀge, efter inspÀrrning men före samhÀllsintegrering. Verksamheten har till skillnad frÄn statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvÄrden och den svenska narkotikapolitiken.

I denna uppsats behandlar jag omrÄdet informationssÀkerhet som har sin grund i det IT- samhÀlle som vi lever i idag. För att studera objektet Linköpings universitet har jag anvÀnt mig av Oscarssons [Osc01] ISV-modell vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hanteringen av informationssÀkerhet i verksamheter samt informationssÀkerhetens betydelse för olika verksamheter.Den teori som jag tar upp i denna uppsats behandlar olika aspekter pÄ hur arbetet med informationssÀkerhet kan och bör ske. Den tar Àven upp problematiken med hur man ska gÄ till vÀga för att Àndra anvÀndarnas attityd gentemot informationssÀkerhet.Det empiriska materialet till denna uppsats har jag hÀmtat in genom intervjuer utformade utifrÄn Oscarssons [Osc01] ISV-modell. Jag har studerat LIU-IT som Àr Linköpings universitets huvudsakliga leverantör av skyddsartefakter samt en av de större institutionerna. Det egna empiriska materialet har jag sedan kompletterat med sekundÀr data.De slutsatser som kunnat dras utifrÄn denna uppsats Àr att informationssÀkerhetsnivÄn pÄ LIU-IT skiljer sig markant frÄn den studerade institutionen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.

This survey aims to investigate and analyze how six teachers on a high school in Stockholm reflect on pedagogical aspects of problem based learning( PBL). The survey focuses on ana-lyzing how the teachers relate to the benefits and problems of PBL and how they reflect on the students development. The survey was conducted on a high school and the method used for the study was interviews, each taking 30-45 minutes. The outcome of the survey indicates that the teachers sees problem based learning as an alternative to what they define as tradi-tional education regarding its epistemology. They indicate that PBL allows the students to define their own questions, to be carriers of knowledge and to evolve analytic skills in relation to the basegroup.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som Àmnar pÄ ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket ocksÄ görs i resultatdelen. I den mÄn uppsatsen gÄr utöver en deskriptiv ansats sÄ handlar det om att utifrÄn en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jÀmföra Norberg med detta för att se i vilken mÄn Norbergs pÄstÄende om sig sjÀlv som en klassisk liberal överensstÀmmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen Àr frihet, kapitalism, globalisering och vÀlstÄnd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder ocksÄ pÄ att Norbergs beskrivning av sig sjÀlv som en klassisk liberal Àr riktig Àven om det framkommer en del ganska stora avvikelser frÄn Lockes synsÀtt..

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur genus reproduceras och framstÀlls i sju skrivna utlÄtandena som producerats pÄ familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har anvÀnts Àr diskursanalys. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ huvudteorier. Dessa Àr kritisk diskursanalys som har en stark företrÀdare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt sÀkerstÀlla relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande förÀldraförmÄga.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrÄn ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framstÀlls i dessa artiklar. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i sÄ fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna pÄverka hemlösas identitet? Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap anvÀnds olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar frÄn GP som har samlats in med hjÀlp av Internet.

Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men  erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhÄllande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jÀmförelse med skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning FrÄgestÀllningarna var:Vilka Àr de vanligaste skadorna inom enduro mellan Ären 2007- 2010? Vilka skydd anvÀndes vid det tillfÀllet dÄ skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gÀllande skador och skydd inom sporterna skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning? MetodStudien genomfördes pÄ tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och tvÄ mÀn (19-52Är). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn arbetets frÄgestÀllningar, gÀllande skydd och skador.