Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i människans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha läkande kraft och använts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vården. Inom omvårdnaden betonas vikten av rätt miljö kring patienten för att befrämja hälsa. Ljud påverkar patienten och musik kan bidra till en bättre miljö runt patienten.

Produktplacering är en förhållandevis ny företeelse när det gäller marknadsföring i Sverige. Intresset för denna marknadsföringskanal har ökat de senaste åren, troligen genom lagändringar som trädde i kraft år 2010 som ger produktionsbolag rättigheten att bekosta produktioner genom produktplacering. I Sverige är ett välkänt exempel på produktplacering serien Solsidan, detta har väckt känslor både positiva och negativa. Det finns en hel del forskning gjord på produktplacering främst då vad ett företag har att vinna på att produktplacera. Det finns även en hel del negativa effekter som kan uppstå om produktplaceringen sköts på fel sätt och det finns även en svårighet att mäta resultat av denna exponering.

Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.

Fredrikson (2002) menar att föräldrasamarbetet är viktigt i de övergripande samhällsmålen och att det är förskolan tillsammans med föräldrarna som sak rusta barnet inför samhället. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande målen, även föräldrasamarbetet. När utgångspunkten för skolans arbete är demokrati, jämlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att föräldrarna har hand om barnen hemma och sedan lämnar in barnen som ett slags föremål till förskolan där det är personalens sak att fylla på enligt samhällsmålen. det kan endast uppnås när maänniskor har kontakt med varandra. Likaväl som föräldrar måste har kontakt med personalen och personalen med föräldrarna måste föräldrarna också ha en inbördes kontakt, för deras barn påverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar föräldrasamverkan i förskolan. För att få en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollärare och föräldrar, samt vilka samarbetsformer de använder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrån intervjuer från de båda grupperna.

Aggression är det näst vanligaste problembeteendet hos katt. Det är förknippat med en stressreaktion, vilket kan innebära att sympatiska nervsystemet aktiveras. Sympatikuspåslaget leder i sin tur till en rad fysiologiska reaktioner, bland annat ökat blodtryck och ökad utsöndring av katekolaminer. Genom att mäta hur stressad katten är går det att få ett indirekt mått på kattens aggressiva benägenhet. Etologiskt mäts stress med hjälp av Cat-Stress-Score och fysiologiskt kan halten kortisol i kroppen användas som mått. Katter kommunicerar med varandra genom att använda kroppsspråk.