I samband med skolans decentralisering på 1980-talet uppstod det krav på att lärare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. Då regeringen ställer högre krav på lärarna är det därför nu naturligt att de går lärarna till mötes då det gäller en utredning om lärarauktorisation.Vi valde att ställa oss frågan hur lärarfacklig press argumenterar för eller emot en lärarauktorisation för att uppnå det specifika syftet som är: att belysa vad en lärarauktorisation kan betyda för lärarkårens professionaliseringssträvanden.I vår empiriska undersökning valde vi att förhålla oss till metoden argumentationsanalys då metoden lämpar sig bra när argument skall lyftas ut och förstås ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhålla oss till modellen orsak-problem-lösning för att få en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjälp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde härledas till lärares professionaliseringssträvan mot "social stängning". Detta innebär att en eventuell lärarauktorisation skulle betyda en hel del för lärarkåren, exempelvis att lärarkåren lyckas avgränsa sig gentemot andra yrken och därmed kanske på sikt uppnå högre status..

Syftet med vår rapport är att belysa och fokusera på ett eventuellt samhällsproblem som har uppmärksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhällsutveckling som mer och mer låter privata bolag och intressen ta över polisiära arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta främst med den gängse uppfattningen bland allmänheten men också med intervjuer av samhällsaktörer samt med artiklar från olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en längre tid och var på grund av det ett naturligt val av ämne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhället och dess medborgare när säkerhetsfrågor handhas av privata aktörer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter är något som vi anser saknas i den vetenskapliga världen och det är detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan få för effekter på kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: Då vi arbetar utifrån ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi är intresserade av att studera indikationer på samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod är det mest relevanta att använda.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket biologi man kan få in i verksamheten genom att uppmärksamma när ämnet naturligt visar sig hos barnen under utomhusvistelse, i deras egna lekar, upptäckter och utforskande. Bakgrunden till min undersökning är att den svenska förskolan sägs befinna sig i en brytningstid, med större fokus på ämneskunskaper och att läroplanen samtidigt poängterar vikten av att ta tillvara barns perspektiv, frågor och idéer. För att få svar har jag gjort observationer på två olika förskolor/avdelningar. Även enkäter har skickats till de medverkande pedagogerna. Resultatet av mina observationer visar att barnen ofta uppmärksammar olika djur och växter och andra områden inom ämnet biologi när de vistas ute i naturen.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Reklam på internet är ständigt ökande och många internetanvändare är negativt inställda till den. Därför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den när de ska göra något på internet. För skapare av reklam på Internet kan det vara bra att känna till hur reklamen undviks för att kunna bli bättre på att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats på intervjuer med vana internetanvändare med olika bakgrund för att få reda på hur de hanterar reklambanners samt en förståelse för hur de tänker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning där försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att eftersträva ett naturligt beteende.Resultatet av undersökningen visade att banner blindness är ett fenomen som används av många försöksdeltagare, både på ett medvetet och omedvetet plan.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012.

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför.Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori. Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet.

Författarna har upplevt att systemutvecklingspraxis ofta baseras på sekventiella systemutvecklingsmodeller. Med undersökningen vill författarna visa på vilka nackdelar detta eventuellt för med sig för projektets resultat. Med resultat avses två saker; dels hur nöjd kunden är med projektets utfall och dels hur väl projektet har hållits inom givna resursramar. Undersökningen är genomförd som en fallstudie med tre fall, baserad på en genomgång av tidigare forskning inom området. Genomgången av tidigare forskning resulterade i fyra grupper av nackdelar varav tre kunde verifieras av fallstudien.

Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna är fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens län. Totalt 4 stycken respondenter ställde upp i denna studie. I detta arbete har jag använt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie använder sig av lek för att stärka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstärkande övningar.

Syftet med den här studien är att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och språksvårigheter på förskolan och i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och språksvårigheter, hur ett barns svårigheter kartläggs samt hur barns tal och språk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag använt mig av intervju och observation.Resultatet visar att det stöd barnen får av talpedagogen är genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och språk. Talpedagogen kartlägger även barnens svårigheter med hjälp av Hellqvists fonemtest med vilket hon får kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva på. Både på förskolan och i skolan bygger pedagogerna in språkstimuleringen i vardagen på ett naturligt sätt genom att oftast utgå från barnens egna intressen och kunskaper.

Detta arbete visar processen och olika element som kan användas eller krävs för att skapa en trovärdig fantasymiljö. Genom att läsa, samla in och sammanfatta information om miljöer, växter, tekniska processer, färger, ljus och form från litteratur, internet och egna erfarenheter har vi skapat en slags guide över hur man kan skapa en trovärdig miljö. Växter kan inte ha för enformig placering i miljön utan måste placeras enligt slumpmässig naturligt kaos. De 3D-modeller som miljön innefattar måste ha vissa attribut så som smuts, damm, röta, brister, rivor och sprickor. Inget är kliniskt rent i naturen.